Kritiska samhällssynpunkter på skolans historia

Uppfostrans historia och filosofis vårdagar 2021 hölls virtuellt 14-15 juni. Vardera dagen inleddes med en allmän föreläsning. Därefter hölls ett par sessioner vid vilka forskare presenterade sina, idéer, planer eller rön.

Den allmänna föreläsningen (keynotes) på måndagen hölls av Olli-Pekka Moisio från Jyväskylä universitet på finska och på tisdagen av Joesphine Hoegaerts från Helsingfors universitet på engelska. Bägge föreläsningarna handlade om förfördelade samhällsgrupper och i synnerhet Moisio hänvisade mycket till den tidiga utopisten William Morris och det kritiska tänkandet medan Hoegaerts lyfte fram begreppet subalters. Termen namnger och identifierar en befolkning som är socialt, politiskt och geografiskt utesluten från maktens hierarki. Termen har sitt ursprung i forskningen kring kolonialismen.

Moisios rubrik var Utopia, demokratia ja kasvatus. Han hänvisade i sitt föredrag mycket till utopisten William Morris och hans uppfattning om hur kapitalismen påverkar samhället. Han berörde också flera andra utopiska pedagoger såsom Freire och John Dewey och framhöll att barnets underordnade position i undervisningssammanhang inte stöder utvecklingen av ett demokratiskt förhållningssätt i samhället.

Hoegaerts rubrik var Measuring Silence and Letting the Subalters Shout: Attending to Sounds and Voices in History of Education. Hon betonade barnets oförmåga att göra sig verbalt gällande I utbildningssammanhang. Av etablissemanget uppfattas barnens röster ofta bara som oljud. Antonio Gramsci myntade termen subaltern för att identifiera den kulturella hegemonin som utesluter och förskjuter specifika människor och sociala grupper från de socioekonomiska institutionerna i samhället. Barnen kan ses som en sådan grupp menade hon. Det skulle vara nödvändigt att i högre grad lyssna på deras behov i stället för att låta etablissemanget ange ramarna för utbildningen. En stor utmaning är att kunna lyssna till barnens röster.

De fyra temagrupperna handlade om skolhistoria, pedagogisk filosofi, pedagogik och pedagogisk historia. 

Under temat skolhistoria inledde jag med mitt i föregående blogg refererade anförande om att varje skola har en unik historia. Tanken är att då man genom skolordningar har försökt likrikta alla skolor av samma slag blir de ändå olika av olika orsaker.

Matti Roisio och Heli Valtonen talade om organiserandet av utbildningen efter krisen.

Erja Kosonen och Annika Tammela refererade sin undersökning om sångundervisningens betydelse och hur den har utvecklats. De hade gått igenom många av de gamla sångböcker som användes i skolan och visade hur psalmsången har utvecklats genom Orff-musiken till modern skolundervisning i musik.

Under temat pedagogisk filosofi talade Eeva Kallio om den moderna forskningen kring vishet och vad den kan ge utbildningsväsendet.

Henri Pettersson talade om kritiskt tänkande, kritisk pedagogik och arvet från upplysningen. Matti Taneli och Veli-Matti Rissanen tolkade betydelsen av Ciceros och Kants moral för skolfostran.

Esko Harni och Janna Inkeroinen diskuterade vad politisk ekonomikunskap kunde innebära inom utbildningen.

Under temat pedagogik problematiserade Minni Matikainen transformativ inlärning som mål för vuxenutbildningen. Transformativt lärande sägs vara en teori där processen för ”perspektivtransformation” har tre dimensioner: psykologisk (att förstå sig själv), övertygelser (reformera trossystem) och beteendemönster (i livet).

Sari Niukkanen diskuterade förskollärarnas tolkning av barnets rättigheter.                                

Eetu Pikkarainen talade om den finländska pedagogikens teoretiska struktur.

Tyvärr gör en så intensiv dos ofta teoretiska framställningar att lyssnarens uppmärksamhet avtrubbas.

Under temat utbildningshistoria talade Arja Turunen om Förening 9 och den radikala sexualundervisningsrollsideologin i uppfostran.

Niko Noponen om frihetsmössans historia och fostran till medborgare. Jag hade aldrig hört om denna mössa förr men förstår att den har något att göra med de idéer som förfäktades av mösspartiet under Frihetstiden (1700-talet) i Sverige.

Karoliina Puranen talade om disciplin i läroverken och kategoriserande bestraffningspraxis. Anna Niiranen talade om Framtidsfaktorerna: graviditet, mödrar och barndom i den vägledande litteraturen på 1800-talet.

Min uppfattning blev att programmet var mångsidigt, givande och i många avseenden aktuellt. Något överraskad blev jag över det jag upplevde som starkt vänsterideologisk infallsvinkel i flera presentationer. Att det överraskade mig berodde på den starka kontrasten till den rådande konservativa samhällsandan under vilken populistpartierna har rönt rätt stora framgångar de senaste åren. Det borde väl inte ha överraskat mig så mycket då det ju framför allt är klyftan mellan konservativt och radikalt som har vidgats under denna tid.

Nu tydligare än tidigare har den utbildningshistoriska forskningen i Finland övergått från att handhas av skolorna och skoladministrationen till universiteten. Detta har också medfört en förskjutning av fokus från skolans vardag till principiella och filosofiska resonemang om utbildningens uppgifter. Det kan ses som en välkommen utveckling från inkrökt närsynthet till vidare perspektiv.

Martin Gripenberg

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s