Skolans unika historia

Under den finskspråkiga föreningens pedagogisk-historiska och filosofiska sommardagar 14-15 juni 2021 presenterade jag en forskningsidé för att jag under mitt arbetsliv har jag haft möjlighet att lära känna en mängd olika skolor. I höstas fick jag Nykarleby Evangeliska folkhögskolans nyss publicerade 100-års historik, som har skrivits av biskop Gustav Björkstrand. Föregående år hade grundskolan Villa skola i Karleby publicerat sin 125-åriga historik. Inte alla historiker behandlar lika gamla skolor. Till exempel publicerade Grankulla gymnasium 2007 sin 30-åriga historia. Nästan varje år publiceras en eller två svenskspråkiga skolhistoriker.

Dessa historiker visar att lärarnas arbete värderas och många tidigare elever minns sig gärna sin egen skoltid. Det har antagligen skrivits hundratals sådana skolhistoriker, som alla betonar det unika med den egna skolan. Flera historiker har skrivits om de mest kända skolorna, medan ingen alls har skrivits om väldigt många skolor. Ur ett källkritiskt perspektiv representerar sådana historiker en genuin syn på historien, men det kan antas att de tenderar att se skolan i ett positivt ljus. Enligt tidskriteriet, ju längre tidsperiod de behandlar, desto äldre texter kan historiken vara beroende av. (Marklund, 2020)

För att få en uppfattning om antalet historiker har jag börjat sammanställa en lista över svenskspråkiga skolor i Finland, eftersom de är de äldsta i Finland. Sibbo Skolmuseum har också sammanställt en liknande internet-lista över alla kommunens finsk- och svenskspråkiga skolor, men det finns inga färdiga listor för många kommuner. I detta arbete har jag fått mycket hjälp från de finskspråkiga listorna över finska läroverken och folkskolorna på Internet. Där ingår också en lista över svenskspråkiga skolor. Denna lista innehåller emellertid bara 62 svenskspråkiga läroanstalter varav 28 är grundskolor och endast 5 är äldre skolor och är inte helt tillförlitliga. Listan innehåller dock inte de äldsta skolorna som trivial- och elementarskolor eftersom de var huvudsakligen latinskolor. Det är svårt att definiera en skola entydigt eftersom samma skola kan ha dykt upp under ett annat namn och i olika kommuner, eller som på den professionella sidan idag kombinerat till ett större konsortium. Sammanslagningen av kommuner har åtminstone inte gjort det lättare att räkna skolor. En skola är lärarnas och elevernas arbetsplats.

I februari, när jag försökte räkna de svenskspråkiga skolorna i min förteckning, kom jag till 859 skolor, men av många vet jag bara namnet. Jag antar dock att mer än 90% av de svenskspråkiga skolorna i Finland finns i min lista. För ungefär hälften av dessa har jag hittills hittat också annan information än bara skolans namn.

Förklaringen till det förvånansvärt stora skolantalet 859 är att många skolor har på grund av förändringar i skolordning och lokala förhållanden har haft en föregångare med annat namn. Räknar man de skolor som skolan uppfattar som sina föregångare som en och samma skola skulle antalet skolor sjunka betydligt. Ett exempel på det är en av Finlands äldsta skolor, Borgå Gymnasium, som har haft mer än tio föregångare sedan år 1409. Nästan alla läroverk och gymnasier har haft flera föregångare. Folkskolor fanns det förr i nästan varje by. Sedan dess har landsbygden avfolkats och skolor slagits samman. På 1970-talet blev de folkskolor och läroverk som inte indrogs grundskolor. Eftersom det finska skolnätverket har förändrats så mycket kan antalet 859 svenskspråkiga skolor vara i underkant. Bara en del av skolorna har en skriven historik, men det faktum att skolans namn är känt gör det möjligt att ta reda på dess historia. När jag i titeln beskriver skolornas historia med hjälp av ordet unik, gör jag det särskilt för att betona att även om man länge har försökt förenhetliga skolsystemet skiljer sig varje enskild skolas historia från alla andra skolors historia av många olika skäl.

Intresset för finsk skolhistoria väcktes 1770-talet av Henrik Gabriel Porthan, rektor vid Åbo Akademi, när han publicerade artiklar om ämnet i sin tidning ”Tidningar utgifna av et Sällskap i Åbo”. Som en följd av detta inledde dåvarande rektorn vid Borgå gymnasium Magnus Jakob Alopaeus sin forskning om Viborgs gymnasiums historia.

Viborg gymnasium grundades 1641, men trots att det var en skola vid en domkyrka fick den aldrig status som katedralskola. Dessutom måste skolan upphöra 1710 när Viborg och andra områden öster om gränsen i freden i Nystad tillföll Ryssland. I det sammanhanget förstördes många dokument. Alopaeus var därför tvungen att söka information om skolan i arkiven i Stockholm och Skokloster i Sverige när han började sin forskning cirka 60 år efter att han skolan hade upphört. År 1776 höll han ett tal om ämnet vid Borgå gymnasium. Han skrev också i en tidning om hur Viborgs gymnasieelever hade deltagit i kriget mot Ryssland 1656. Här använde han en text från gymnasiets matrikel.

Egentligen skulle Alopaeus skriva en historik om pojkskolan Borgå gymnasium. Faktum var att man efter kriget beslöt att flytta Viborgs gymnasium till Borgå. Än idag har Borgå gymnasium ett unikt bibliotek som innehåller verk från Viborgs gymnasium ända från 1600-talet. Efter 60 års forskning slutförde Alopaeus till sist historiken i fem volymer
Den finländska skolordningen 1872 gjorde gymnasierna till åttaklassiga lyceum. I detta sammanhang återupprättades nu skolan i Viborg som ett lyceum. Denna skola kunde fungera fram till de senaste krigarna, varefter lärare och elever måste flyttas tillbaka till det som återstod av Finland. Denna skolas historia ingår inte i Borgå gymnasiums historik.

I samband med övergången till grundskolan, år 1975, slogs Borgå Lyceum sedan samman med en flickskola och Borgå Gymnasium återuppstod som en samskola med tre årskurser. Senare har gymnasiet blivit årskurslöst och medger studier ett fjärde år samt inlett samarbete med en yrkesläroanstalt vars elever har fått möjlighet att skriva studentexamen i gymnasiet. Skolans historia har således påverkats såväl av skolordningarna som av lokala förhållanden.

Alopaeus historik om gymnasierna i Viborg och Borgå är inte den enda som har skrivits om dessa skolor. Minst ett tiotal historiker har skrivits om Borgå gymnasium, som efterträdare till Viborgs gymnasium, var och en i sin egen tids stil betonade saker som var intressanta då de skrevs.

Emedan alla skolor i Finland fram till mitten av 1800-talet var svenskspråkiga har det varit praktiskt för mig att begränsa min granskning till de svenskspråkiga skolorna i Finland. Å andra sidan bör det noteras att alla tidiga skolor, som förmodligen hade svenskspråkig lärare, inte undervisade på svenska utan på latin. Långt in på 1700-talet var undervisningsspråket i alla skolor latin, eftersom skolorna förberedde eleverna främst för prästyrket och latin i det bildade samhället länge var det enda språk som ansågs vara ett civiliserat språk, även om tyska och franska gradvis fick ökad betydelse.

Pierre de la Ramée, som sedan 1547 var professor i vältalighet vid universitetet i Paris, hävdade att grekiska som utbildningsspråk var mycket äldre än latin eftersom utbildningens rötter var i Grekland. Därför ville han inkludera det grekiska språket i läroplanen för den tidens skolor. Enligt grekisk kultur ville han också att undervisningen skulle bli mer praktisk-induktiv. Därför betonade han att fler realämnen bör ingå i undervisningsplanen och elevernas modersmål bör användas oftare (Hanho, 1947, 20).

I Sverige-Finland skrevs skolordningen på latin ända till år 1696, då de i Pierre de Ramées anda första gången skrevs på svenska. Detta år kan därför betraktas som en vändpunkt för modersmål. Naturligtvis innebar det inte att undervisningsspråket ändrades omedelbart i alla skolor. Undervisningsmaterial och ordförråd saknades länge. I denna anda började biskop Mikael Agricola också översätta Bibeln och ABC-boken till finska. Avsikten var att använda dem i områden med fler finsktalande elever. Ändringen av undervisningsspråket var en långsam process, och av Borgå gymnasiums historik framgår att det i denna svenskspråkiga skola i början av 1800-talet ibland lästes den finskspråkiga bibeln. Kanske för att det också fanns finsktalande elever i skolan och det då ännu inte fanns några finskspråkiga skolor.

Åbo katedralskola är den äldsta skolan i Finland, uppenbarligen grundad redan 1276. Skolan verkade länge i utrymmet i ringmuren runt Åbo domkyrka. Med tiden har denna skola också fungerat i olika skolsystem och därför också under andra namn och till och med i Raumo strax efter Åbo brand. Naturligtvis var undervisningsspråket i den här skolan länge latin, vilket ändrades till svenska för ett par hundra år sedan. Latin användes också i de pedagogier som hade etablerats över hela Finland redan på 1600-talet. Målet med dem var att förbereda de av folkets söner som hade läshuvud för prästämbetet. Ibland kan modersmålet ha behövt användas till hjälp om lärare behärskade det.

Adelns söner undervisades i allmänhet inte i pedagogierna. De fick sin undervisning i hemmet av en informator. Informatorerna var vanligen längre hunna allmogestuderande vid Akademin som undervisade längre perioder för att få råd att själv fortsätta sina studier. (Larsson, Westberg 2019, 93-104; Stenberg 2014).

Man kan se en skola som ett tidsbundet fenomen med en viss historia, personal, elevkår och byggnader. Naturligtvis kan man se vissa gemensamma skeden mellan skolor, till exempel deras inrättande och nedläggning och hur de har påverkats av nya skolordningar, men lokala förhållanden har ofta spelat in. Det kan ha varit mycket unika skäl för att starta en enskild skola. Etableringen av Borgå gymnasium och Åbo katedralskola är bra exempel på detta.

Grundandet av läroverk i Helsingfors visar också hur olika grupper i samhället har velat ha skolor som svarade mot gruppens syn på samhällets behov av utbildning. Därför inrättades i Helsingfors klassiska skolor, realskolor, fruntimmersskolor, samskolor och skolor med en viss pedagogik. På landsbygden grundades många folkskolor av myndigheterna. Å andra sidan, när myndigheterna saknade intresse eller resurser, grundades folkskolorna som privata skolor, men senare kommunaliserades ofta dessa skolor.

Utbildningen var ursprungligen endast avsedd för pojkar. Flickorna från allmogen fick vanligtvis ingen annan utbildning än vad en mor eller en bybo kunde ge. Men redan på 1600-talet hölls redan läsförhör i byarna för att kontrollera folkets kunskap religion och läskunnighet. Emellertid var de adliga fröknarna i en annan position. De utbildades hemma på samma sätt som de adliga pojkarna, med skillnaden att flickornas lärare vanligtvis inte hade någon formell utbildning. Finlands första flickskola grundades 1835 i Helsingfors. Förbilden är förmodligen den tyskspråkiga Töchterschule i Viborg. Denna skola följdes sedan på 1800-talet av flera andra flickskolor på orter där överklassen bodde. I dessa skolor var undervisningsspråket svenska eftersom det var det språk som lärarna behärskade, men förmodligen kan många av flickorna ha kommit från finsktalande hem. Vid den tiden fanns det ju inte några läromedel på finska.

Formerna för de olika skolornas historiker har förändrats avsevärt sedan Alopaeus tid. Medan Viborgs gymnasiums historik huvudsakligen handlade om skollärarna, hade nyare historiker, såsom Nykarleby evangeliska folkhögskolans historik en betydligt vidare syn på skolans natur, dess inrättande, ekonomi och faciliteter och förvaltare, skolliv, lärare, elever, elevrekrytering, studielinjer, kursformighet och internationella kontakter. Även koronakrisen har rymts med i denna historik.

Det som många historiker har gemensamt är dock att historien beskrivs utgående från rektorerna, eftersom de har satt sin egen stämpel till skolans anda. I historikerna är det vanligt att beskriva inrättandet av skolan, dess ekonomi och förvärv av anläggningar, rektorerna och eleverna, förändringar i undervisningen och samarbetet med andra skolor. Det som också är viktigt är skolans framtid eller, i fallet med nedlagda skolor är hur det sedan gick med skolan och dess byggnader.

När man jämför Viborg och Borgå gymnasiers historia med Åbo katedralskolas, Finlands äldsta skolas, märker man att det inte finns många likheter. Detta är karakteristiskt för skolornas historia. De är ofta väldigt olika eftersom skolans historia är relaterad till det meningsfulla områdets historia. När skolor slås samman kommer de att representera ett ständigt växande område. Varje skola representerar utbildningssträvandena inom en viss social grupp och ett visst geografiskt område eller region. Regionens och skolans historia är beroende av varandra. Skolans anda, lärarpersonalen, anläggningarna, servicen och elevkåren varierar därför från skola till skola.

Skolornas olikheter är intressant eftersom varje skola har arbetat med en något annorlunda utbildningsfilosofi, och denna mångfald tillåter eleverna att utvecklas förutsatt att skolans undervisningssyn passar ihop med elevens upplevda utbildningsbehov. Tanken att inrätta ett enhetligt skolsystem i form av ett grundskolsystem var en bra idé, men det betyder inte att alla grundskolor skulle vara lika och lika lämpliga för alla elever. Skolan är en administrativ lösning som kanske inte i sig passar alla elever. Det betyder att det spelar en betydande roll i vilken skola eleven får sin utbildning.

Källor:

Björkstrand Gustav skolan för livet. Ett sekel med Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby 1920-2020. Estland 2020.

Esbjörn Larsson, och Johannes Westberg (red.) Utbildningshistoria, Lund 2019, 93-104;

Festskriften 125 år Villa skola

Hanho: Suomen oppilaitoksen historia, ensimmäinen osa, Porvoo 1947

Marklund, Emil: Läroverket i Skellefteå 100 år. Högtidsfirandet och historik i minnes- och inbjudningsskrifter. Ingår i Föreningen för svensk undervisningshistorias skrift 224: Skolans högtider. Stockholm 2020.

Pehr Stenbergs levernesbeskrivning 1758- 1807, Umeå 2014

Wikipedia:

https://fi.wikipedia.org/wiki/Luokka:Suomalaiset_oppilaitokset

https://fi.wikipedia.org/wiki/Luokka:Suomen_ruotsinkieliset_oppilaitokset

Skolorna i Sibbo: https://www.google.com/maps/d/u/0/viewer?mid=1sNg0_VJaK4ydZVlsGSzCr7miyWsytdhU&fbclid=IwAR3L1g2FsWr7NZhDVnmpeaAy8X8H8U-0WyLEKzlDu7eRmDqQhma5QdvaWHE&ll=60.48475989168134%2C25.226443193554687&z=12

Martin Gripenberg

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s