Världens bästa skola i Finland?

I OECD:s PISA-projekt utvärderas sedan år 2000 vart tredje år 15-åringarnas kunskaper i matematik, naturvetenskaper, läsförståelse och förmågan till problemlösning hos ungdomar i åldern 15 år i medlemsländerna. Avsikten är att utreda hur väl landets alla 15-åringar behärskar sådana nyckelfärdigheter som de behöver för sin framtid, vilka faktorer som påverkar dessa färdigheter samt hur färdigheterna utvecklas med tiden. I PISA utreds även ungdomarnas attityder och de färdigheter som stödjer inlärningen. Undersökningens fokusområde byts i samband med varje undersökning. Resultaten i Finland har hela tiden varit på toppnivå, men kanske inte uppnått lika god placering i de senaste mätningarna då även andra och större länders skolväsen har utvecklats. Då länder som inte hör till OECD har anslutit sig till projektet har Finlands placering ytterligare sjunkit något, men fortsättningsvis varit en av de bästa.

PISA 2021 fokuseras åter på matematik. I PISA 2021 deltar 90 länder. De tidigare undersökningarna har fokuserat på följande områden (Finlands resultat i relation till länderna i OECD – och i relation till alla deltagande länder):

PISA mätningLäsförståelseMatematikNaturvetenskapProblemlösning
DeltagarländerOECD  –  AllaOECD  –  AllaOECD  –  AllaOECD  –  Alla
2000: läsförståelse1              1 4               43              3 Ingen mätning
2003: naturvetenskaper   1              1 1               21               12                 2
2006: matematik1              2 2                21               1  Ingen mätning
2009: läsförståelse2              3          2                61               2  Ingen mätning
2012: naturvetenskaper   3              6 6              122               54                  6
2015: matematik2              4 7              133               5  Ingen mätning
2018: läsförståelse3              711            163               62                  2

I PISA-resultaten från 2018 ingick också en mätning av elevernas kunskaper i ekonomi. I den placerade sig ungdomarna från Finland på plats 2 tillsammans med Kanada.  Då Finland år 2003 fick extremt goda resultat och våra 15 åringar förstod det de läser och kunde räkna bäst i världen visade PISA-undersökningen 2018 att Finland i matematik hade hamnat på efterkälken i relation till de länder där ungdomarna presterade bäst. Orsaken till den här utvecklingen är ännu inte helt klarlagd.

Bokserien Finnish lession förklarar framgångarna

Det finns säkert många olika orsaker till dessa goda prestationer. Den finländska skolan har visat sig vara utmärkt i många avseenden och Pasi Sahlgren har i en bokserie med titeln ”Finnish lesson” försökt visa i vilket avseende som skolan i Finland kunde vara en modell för skolväsendet i stora delar av världen. Vad han betonar är att man i Finland har fokuserat på:

– att åstadkomma jämlikhet i utbildningen genom att på 1970-talet införa grundskolan.

– en systematisk lärar- och ledarprofessionalism genom att lärarutbildningen lyftes till högskolenivå.

– att investera ekonomiskt i utbildning snarare än att satsa på konkurrens, val och andra marknadsbaserade reformer

Grundskolan – en triumf

Kort efter att grundskolan hade införts avskaffades nivåkurserna, emedan man insåg att de var socialt differentierande. I Finland har det hela tiden funnits privata grundskolan ersättande skolor som berättigar till statsandel, men man har inte gått in för sådana privata skolor som i Sverige. Sådana upplevdes riskera att de skulle dränera de egentliga grundskolorna på särskilt begåvade elever. Det kunde ha förorsakat en liknande social differentiering som läroverken medförde innan grundskolan infördes.

Med grundskolan infördes ett gediget läroplansarbete år 1985. Det kom att engagerade lärarna i så hög utsträckning kring innehållsdiskussioner att lärobokens diktatur undergrävdes. Lokalt material togs i allt högre grad in i undervisningen. Förfarandet med att godkänna vilka läroböcker som var tillåtna upphävdes följaktligen 1992. Därutöver underlättade flera  andra reformer vardagen i skolan.

Ett system med timresurs i stället för ett fast antal timmar infördes 1982. Detta möjliggjorde en ökad flexibilitet för kommunerna och skolorna. Betydelsen av ett högt antal timmar i övningsämnen motverkade betoningen på teoretiska ämnen i grundskolan.

Specialundervisningen integrerades i så hög grad som möjligt för att motverka social diskriminering. Elevvården med skolmat och skolhälsovård infördes redan före grundskolan och kompletterades senare med skolgångsassistenter, skolkurator och -psykolog, även om resurserna för på många håll alltjämt är otillräckliga.

Förskoleundervisningen som hade inletts redan före år 2000 blev obligatorisk först 2015 och förlängs nu till två-årig. I det avseendet kom Finland långt efter många andra länder i Europa som då redan under lång tid hade haft en utvecklad förskoleverksamhet. Orsaken därtill var att vägen mellan hemmet och skolan i Finland ofta är ganska lång. Att skolan i Finland hade uppnått så goda resultat redan före förskolans införande tyder på att förskolans största betydelse ligger i förmågan att så tidigt som möjligt fånga upp sådana elever som riskerar att få stora utmaningar i grundskolan.

Förlängningen av läroplikten 2021 till myndighetsåldern kommer otvivelaktigt att ha effekter på elevernas studiemotivation också i grundskolans högre klasser där undervisningen sköts av ämneslärare. Skoltrötta elever kan inte längre räkna med att skolundervisningen upphör då de har gått ut grundskolan, utan de måste räkna med ytterligare flera års studier vilket nog kan sporra många till ytterligare ansträngningar också i grundskolans slutskede.

Låga utbildningskostnader

I nästan alla OECD-länder steg utbildningskostnaderna mellan 2012 och 2017, varvid mängden pengar som spenderas på utbildning per studerande har ökat varje år. I Finland minskade dock beloppet. OECD-statistiken summerar kostnaderna för grundutbildning, gymnasieutbildning och högre utbildning. Med denna beräkningsmetod uppgick kostnaderna per studerande för utbildning i Finland 2017 till cirka 10 000 euro. Beloppet är det lägsta för de nordiska länderna, men något över genomsnittet för både EU23- och OECD-länderna. Att Finland med så låga kostnader kan uppnå ett så gott resultat tyder på ett ovanligt effektivt utbildningssystem. Då emellertid Estland med ännu lägre kostnader kan uppnå utbildningsresultat på motsvarande nivå måste man dra slutsatsen att kostnads- och resultatnivån kan ha ett samband med befolkningens storlek i landet. Det är kanske så att i ett land med större befolkning uppenbarar det sig fler utmaningar än i ett land med mindre befolkning.

Eftersläpning i digitaliseringen

OECD:s rapport “Effective policies, successful schools” visar att då vi i Finland allmänt har trott oss vara en föregångare när det gäller digitalisering även i skolan, har vi betydligt färre datorer per klass än i OECD-länderna i genomsnitt. Enligt rapporten finns det 0,6 datorer per elev i Finland, (bara 60 % har tillgång till en egen dator) medan medeltalet inom OECD är 0,8. I Estland och Sverige är siffran 1,1. Varje elev har således tillgång till minst en dator i både Estland och Sverige, men inte i Finland. Antalet bärbara datorer har ändå ökat starkt i Finland. Undersökningen redovisar de rektorers och elevers synpunkter som deltog i Pisa 2018. Rapporten redogör för hur skolornas praxis, material, undervisningsmetoder och personalresurser korrelerar med elevernas kunnande. En väsentlig frågan är hur kommunerna nu har reagerat på situationen med tanke på corona-pandemins krav på ökad digitalisering.  Att uppnå goda resultat i PISA-mätningarna trots dessa brister är exceptionellt.

Lärarförbundet hävdar att lärarna i allmänhet har klarat det av coronan förorsakade digiskuttet ganska bra, men att det är stor skillnad i hur kommunerna hade förberett sig för övergången till mera digitaliserad undervisning. I framsynta kommuner hade varje elev tillgång till en dator, medan det i kommuner med en mera traditionell undervisningsmodell kunde sitta tre elever kring varje dator. Det innebar naturligtvis också att elevernas färdigheter att utnyttja digitala redskap varierade i hög grad. Men kanske ännu viktigare än lärares och elevers digitala färdigheter är den praxis som utvecklades i distansundervisningen. För att eleverna överhuvudtaget skulle kunna hänga med i undervisningen var huvudsaken att läraren såg dem dagligen och omedelbart vidtog åtgärder om eleven ”försvann under radarn”. Oroande är emellertid att i synnerhet yrkesutbildningen har rapporterat om ett betydande antal elever som har avbrutit sina studier. Här hoppas jag att den finländska skolkulturen ändå har minimerat skadan, även om det ännu inte finns några exakta uppgifter om situationen. Beträffande coronapandemins inverkan på undervisningens kvalitet är min gissning att de skolor som klarade sig bra förut också klarar coronapandemin bättre än de som tidigare hade svaga resultat.

Utbildningsstyrelsens utvecklingsprojekt

Den 23.2.21 ordnades med Facebook Live en studiodiskussion om skolan i Finland på svenska under rubriken Världens bästa skola. Jag upplevde rubriken som så fängslande att jag har lånat den här. Det visade sig sedan att Åbo Akademi har producerat en Poddserie med samma namn som bygger på samtal mellan elever, experter och lärare där de pratar om erfarenheter kring aktuella skolteman som dyslexi, specialundervisning, elevernas välmående, skolfrånvaro, ångest mm. I många avseenden håller jag med dem om de konkreta frågor de tar upp. Även om rubriken är nog så pretenciös ska man främst uppfatta den som en uppskattning av den skola vi har. Fast ur min synvinkel är väl rubriken inte så illa vald med tanke på hur den finländska skolan uppskattas internationellt.

Egentligen är det här ett projekt startat av Utbildningsstyrelsen under den mera anspråkslösa rubriken #Uutta koulua (Nytt i skolan). Som projekt avslutades det med ett webbinarium redan 28.10.2020. Projektets utgångspunkt var den pedagogiska ledningens, skolpersonalens, elevernas och föräldrarnas perspektiv. Utbildningsdirektörerna och undervisningscheferna följde projektet närmast som en referensgrupp. I projektet diskuterades på nätet situationen i dagens skola och vad bildningen egentligen går ut på samt vilka framtida utmaningar skolan står inför. Särskilt viktigt upplevdes samverkan mellan kommunerna genom undervisningsplanerare och lärare, som här kallades kommuncoacher. I projektet ingick fyra huvudteman för vilka företaget Synesis Oy ansvarade. Projektet innebar att deltagarna medverkade i kurser kring positiv inlärning som framhåller betydelsen av hur eleverna uppfattar sin inlärningssituation. Det handlar alltså om hela det sociala samspelet i inlärningssituationen med lärare, assistenter, elever med specialbehov, elevgruppens primus och kanske pajas eller “osynliggjorda” elev. Som bärande metod användes dialogen.

För mig visar projektet att Utbildningsstyrelsen är medveten om att det är nödvändigt med tillräcklig framsynthet för att erövra platsen som en av de främsta skolsystemen i världen.  Särskilt den nya benämningen skolcoach ser jag som en central figur i sammanhanget. Tillsammans utforskar eleven och coachen vilka tankar, drömmar och styrkor eleven har. Eleven får kunskap om sig själv och vilken väg hen ska välja. Skolcoachen blir en extra tillgång och trygghet för eleven vid sidan av övrig personal i skolan. En skolcoach ska inte förväxlas med skolkurator, vaktmästare, rastvakt, assistent eller övrig resurspersonal. Det är viktigt att coachen befinner sig i de forum där det är gynnsamt lära känna de individer och grupper som ska coachas. För skolcoacher finns utbildning ordnad åtminstone i Sverige. Föräldrarna utgör en viktig resursgrupp i skolcoachens arbete.  Också i Finland finns det skolcoach i några kommuner bla. Korsholm. Jag är förtjust över Utbildningsstyrelsens projekt och hoppas att det skulle ha gett sådana erfarenheter som skulle kunna tillämpas i större skala i hela landet.

Slutligen måste ju nämnas att som ett tecken på den finländska skolans kvalitet har den blivit så känd att den har börjat gå på export, åtminstone till Saudiarabien. Nu planerar Åbo Akademi som har utbildning på svenska att starta klasslärarutbildning i Sverige och andra länder eftersom det är en nyckel till vår skolas framgång.

Världens lyckligaste land

Enligt FN:s World Happiness report håller Finland ställningen som världens lyckligaste land också år 2020 för tredje året i rad. Rapporten fokuserar på effekterna av COVID-19 och hur människor över hela världen har upplevt den. Målet var dubbelt, dels att fokusera på COVID-19s effekter på strukturen och kvaliteten på människors liv, och dels att beskriva och utvärdera hur regeringar över hela världen har hanterat pandemin. Rapporten försöker särskilt förklara varför vissa länder har klarat situationen så mycket bättre än andra. Även om rapporten bygger på en mängd olika data har den viktigaste källan alltid varit Gallup World Poll, vilken är unik genom sin jämförbarheten pga en global serie av årliga undersökningar.

Tillit och förmågan att räkna med andra är ett viktigt stöd för livsutvärderingar, särskilt inför kriser. Betrodda offentliga institutioner var mer benägna att välja rätt strategi och få deras befolkning att stödja de åtgärder som krävs. Förtroende uppstår då alla upplever sig få samma möjligheter. Rapporten separerar respondenterna efter ålder, kön, invandringsstatus, inkomst, arbetslöshet och allmän hälsostatus och de ytterligare variablerna ålder, kön, civilstånd, utbildning, arbetslöshet och om respondenten är född i ett annat land. För Finlands del förmodar jag att utbildning är en viktig faktor eftersom den i vårt land bidrar till att skapa jämlikhet och förtroende.

Källor:

Förskoleundervisningen:   https://yle.fi/uutiset/3-7726362

Grundskolans läroplan: https://fi.wikipedia.org/wiki/Opetussuunnitelman_perusteet

Happiness report    https://worldhappiness.report/ed/2021/

Hufvudstadsbladet 17.3.2012, 10

Learning experience:      https://www.edglossary.org/learning-experience/

[MG1]  Nivåkurserna: https://www.finna.fi/Record/jykdok.1045298

Sahlgren Pasi: Finnish Lessions   https://www.amazon.com/Finnish-Lessons-2-0-Educational-Finland/dp/0807755850

https://www.cps.org.uk/files/reports/original/150410115444-RealFinnishLessonsFULLDRAFTCOVER.pdf

Timfördelningen:    https://www.eduskunta.fi/FI/vaski/HallituksenEsitys/Documents/he_30+1982.pdf

Undervisningsministeriet     https://minedu.fi/sv/pisa-sv

Uutta koulua: https://www.uuttakoulua.fi/tiedotepalsta/show.tmpl?id=7641&sivu_id=9058

Wikipedia https://fi.wikipedia.org/wiki/PISA

YLE   https://svenska.yle.fi/artikel/2020/09/29/pisa-utredning-om-finland-for-fa-datorer-och-assistenter-i-skolorna

Åbo Akademi: Larsmo   http://www.larsmo.fi/beslutsfattande-och-forvaltning/kommunikation/anslagstavla/varldens-basta-skola-podcast-for-vardnadshavare

Martin Gripenberg


 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s