Några enastående skolhus i Svenskfinland

Även om vi nu lever i corona-tider och måste använda ofattbara summor för hälsovården och för att hålla samhället igång är jag ändå benägen att betrakta utbildningssystemet som samhällets ryggrad, varutan något högre samhälle inte kan existera. Det är genom utbildningen som samhället och dess elit formas. Samhällets kvalitet är därför direkt avhängig av utbildningssystemets kvalitet.

Många skolor har under de senaste decennierna blivit tvungna att tidvis verka i enkla baracker bestående av fyra väggar, tak och golv med standardiserade fönster och dörrar. Sådana byggnader är inte värdiga en läroinstitution. Det är man medveten om och är därför angelägen om att framhålla att det endast är en tillfällig lösning.

I Svenskfinland har under tidernas lopp uppförts ett stort antal skolhus. Särskild omsorg har dragits om de som har uppförts för lärdomsskolor och läroverk. Många av dem är alltjämt i användning som gymnasieskolor. Av skolornas arkitektur framgår vilken hög status dessa skolor har haft som centrum för den högre utbildningen. I dessa skolhus tillbringade landet framtida elit sin ungdom i väntan på mera betydande uppdrag. Här presenterar jag ett urval av dessa skolhus som nog i hög grad har präglat de studerandes lärmiljö. Några av dessa skolhus är rent av byggda på nästan samma sätt som 1700-talets rokokoslott med en stor park på ena sidan. För skolorna fungerade dock denna park som en plantage av växter som användes i utbildningen eller skolköket. Exempel på sådana skolor är Borgå och Jakobstads gymnasium. Dessa skolor saknade dock de för slotten typiska vingarna. Emellertid fick dessa skolor senare ändå tilläggsutrymmen som förlängde helhetsintrycket av skolbyggnaden.

Jakobstads gymnasium med sina tilläggsutrymmen längs gatan (Foto 2018).

Vasa övningsgymnasium har ingen trädgård intill skolhuset utan en riktig stadspark på andra sidan gatan emedan skolhuset ligger inne stadens centrum. Men det skolhuset har fått oberoende ”vingar” som avgränsar skolgården på bägge sidor vilket gör skolgården till ett slags “place d´honneur” – äroplats för den svenskspråkiga lärarutbildningen. Den centrala gamla skolbyggnaden byggdes i början av 1900-talet, men vingarna först efter 1975 då skolan omvandlades till en övningsskola för gymnasielärare vid högskolan Åbo Akademi.

Vasa övningsskolas gymnasium med sin ”place d’honneur” (Foto 2019).

I Åbo byggdes nuvarande Katedralskolan inom domkyrkans närområde. Här har också skolans föregångare stått sedan kanske 800 år. Under byggnadens grund har utgrävningar gjorts som visar att den står på en länge bebodd plats. Den nuvarande skolbyggnaden från 1900-talet har en stram exteriör i en stil som kan ha hämtat inspiration såväl från nyklassicismen som från modernismen. Det övervägande intryck byggnaden ger är i vart fall seröst och myndigt.

Katedralskolans myndiga fasad. (Foto 2015)

Sibbo gymnasium byggdes vid övergången till grundskolan i Finland cirka 1975. Denna byggnad står isolerad från ett stort komplexet av grundskolor. Som för att markera sin högre status förseddes den med en rad pelare framför ingången. Ett gymnasium upplevdes som en markering för framgång i en kommun som trots sin närhet till huvudstaden länge levde främst av jordbruk.

Sibbo gymnasium med sina pelare framför ingången (foto 2015).

Ett helt annat intryck ger läroverket Brobans skolhus. Detta läroverk var den första samskolan för högre undervisning i Finland. Det är ett läroverk byggt i rödtegel med stora fönster, en framträdande entré och många fantasifulla tinnar på taket, vilket ger huset ett palatslikt intryck. Det är som om skolhuset skulle vilja framkalla en sagolik fantasi om framtida succé.

Broban, Läroverket för gossar och flickor – nu använt som designmuseum (Foto 2014)

Ett annat framträdande exempel på hur läroverkets status har betonats är skolan i Kristinestad, nu gymnasiet. Denna skola byggdes på en hög kulle centralt i staden intill kyrkan som står på så mycket lägre mark att kyrktornet knappt når så högt som till skolbyggnadens stengrund. Det är som om skolbyggnaden skulle vilja framhålla att nu är den nya tiden här och religionen måste underordna sig det världsliga vetandet och makten.

Kristinestad gymnasium högt uppe på ett berg (Foto 2019).

Det fanns också ett annat och mera funktionellt sätt att framhålla skolbyggnadens betydelse. Det gjordes genom om att bygga ett relativt högt, isolerat komplex som till exempel Norsen (Svenska normallyceum) i Helsingfors eller Lovisa Svenska läroverk, nu Lovisa gymnasium. Här är det en mer modern arkitektonisk bild av byggnaden som dominerar och kan ge eleven, läraren och förbipasserande ett intryck av koncentrerad kunskap. Kunskap är som känt nyckeln till makt. Så dessa byggnader framhåller elevernas potentiella framtida samhälleliga maktposition.

Tidigare skedde utbildningen för gymnasielärare i denna skolbyggnad. Den var därför en av de viktigaste i det svensktalande samhället. Det kan sägas att den här typen av skolbyggnader är mer introvert än extrovert och ett exempel på ett rationellt och mer enhetligt sätt att uppskatta utbildningen som bara en av många viktiga sociala aktiviteter.

Norsens skolbyggnad, som nu har degraderats till att inhysa en högstadieskola (foto 2014).

Av särskilt intresse är att tendensen att framhäva att skolbyggnaden mera sällan kan ses i grundskolornas byggnader, såvida de inte är förenade med en gymnasieskola. Detta kommer fram bla. i Hangö. Där är gymnasiet inrymt i en mer än 100 år gammal låg träbyggnad som efter 1975 reserverades främst för gymnasiets verksamhet. Hangö svenska högstadium som restes intill den gamla läroverksbyggnaden byggdes i en helt annan modern stil. Arkitekturen för högstadieskolan framhåller skolans mindre teoretiska natur då de olika aktiviteterna i utbildningen har erhållit separata byggnader. Där finns en huvudbyggnad för klassrumsundervisning, medan specialutrymmen för undervisningen i teknisk- textilslöjd och huslig ekonomi har egna hus.

Hangö gymnasium till vänster i den gamla byggnaden och högstadiet till höger i nya, moderna byggnader. (Tavla av Antonia Ringbom)

Skillnaden mellan lägre och högre utbildning kommer markerat fram också vid Jan Magnus Janssons plats i Helsingfors. Där reser sig på ena sidan yrkeshögskolan Arcada med en hög glasfasad och framträdande ingång, medan yrkesinstitutet Prakticum på andra sidan trycker likt en enorm industrihall med en undangömd ingång som man nästan måste söka för att finna.

Arkada med sin resliga entréfasad. (Bild från internet)

För bygget av folkskolor stipulerade skolstyrelsen tidigt villkor som gav dem som byggnader en särställning på landsbygden. De skulle stå på en tillräckligt stor och torr tomt centralt i bygden och invändigt alla vara nästan lika konstruerade med ett klassrum för de yngre och ett för de äldre eleverna samt ha lärarbostad i övre våningen. De kom att bli ett komplex som i relation till byns övriga byggnader ofta framträdde som större och mera betydande. Deras mest framträdande drag var ofta en tydlig ingångstrappa och höga fönster som skulle ge eleverna naturligt ljus under skoldagen.

Vreta folkskola i Kimito med sin höga entrétrappa. (Foto 2020)

Som kontrast till de ovannämnda kan man framhålla att det också rests en hel del skolbyggnader i mer eller mindre modernistisk stil. Ett typexempel på sådana skolor är Vallgårds svenska folkskola i Helsingfors, som när man betraktade den lika väl kunde ha tagits för en kontorsbyggnad eller ett hyreshus. Genom sin anonyma fasad manifesterade den stadens likgiltighet för den verksamhet som försiggår bakom ytterväggarna. Verksamheten kan nästan upplevas som något nödvändigt ont som staden är tvunget att slösa medel på. Hur månne lärarna och eleverna upplevde den här skolbyggnaden? Var det utbildning organiserad som industri – råmaterial in och färdiga produkter ut?

Vallgårds svenska folkskola med en helt anonym fasad. (Bild ur bok)

Ur stadens eller kommunens synvinkel är det naturligt att koncentrera och rationalisera utbildningen så att kostnaderna blir så låga som möjligt per elev. Men för eleven är det viktigt att uppleva sig bli sedd. Därför byggdes läroverken för ett begränsat elevantal. Där var det viktigt att den framtida eliten skulle uppleva sig vara viktig redan i skolan. I en skolbyggnad med många hundra eller tom. tusen elever finns det ingen möjlighet varken för lärare eller elever att lära känna någon större del av de personer de dagligen möter i byggnaden.

För att studera skolbyggnadens betydelse för utbildningsprocessen behöver man veta vilken typ av utrymme utbildningen behöver. Behovet är både rent fysiskt, men också mentalt. För den fysiska verksamheten borde det finnas olika slag av utrymmen såsom klassrum, slöjd och gymnastiksal mm. Ur mental synvinkel borde utrymmena vara tilltalande och inbjudande. Höga luftiga salar med stora fönster gör att skolhuset oftast upplevs som inbjudande i motsats till trånga mörka korridorer.

Arkitekturen har ofta utgått från praktbyggnader som har rests för att framhålla byggherrens storhet och makt. Redan de egyptiska pyramiderna, de antika templen, medeltida slotten restes i sådant syfte. I ett demokratiskt samhälle eftersträvas en demokratisk arkitektur som inte framhäver ledarnas makt utan deras förmåga att tjäna folket. Det har emellertid medfört en onödig slätstrukenhet som inte gör skillnad mellan olika typer av byggnader. Byggnadens funktion har av en del arkitekter utraderats, men jag tycker att det väl borde framgå av utformningen, emedan olika verksamheter kräver olika slag av utrymmen. En skolbyggnad borde skilja sig från ett bostadshus, ett kontor eller ett sjukhus. Hur mycket byggnadens funktion framgår av byggnadens utsida kan beror på vilken status och vikt byggnadens funktioner tillmäts i samhället. Om institutionen är mycket uppskattad kommer samhället att investera mer i byggnadens yttre skepnad. Det här ser man just nu i ombyggnaden av Olympiastadion i Helsingfors som utan någon stor upprördhet har väsentligt fått överskrida budgeten (HBL 2020). Genom investeringen understryks betydelsen för medborgarna och lyfts statusen för de som arbetar i denna byggnad på ett liknande sätt som barockpalatsen öppnade sig i ett försök att kontrollera och stämpla sin miljö (Gympel 2000, 56)

Arkitekturen har ofta utgått från praktbyggnader som har rests för att framhålla byggherrens storhet och makt. Redan de egyptiska pyramiderna, de antika templen, medeltida slotten restes i sådant syfte. I ett demokratiskt samhälle eftersträvas en demokratisk arkitektur som inte framhäver ledarnas makt utan deras förmåga att tjäna folket. Det har emellertid medfört en onödig slätstrukenhet som inte gör skillnad mellan olika typer av byggnader. Byggnadens funktion har av en del arkitekter utraderats, men jag tycker att det väl borde framgå av utformningen, emedan olika verksamheter kräver olika slag av utrymmen. En skolbyggnad borde skilja sig från ett bostadshus, ett kontor eller ett sjukhus. Hur mycket byggnadens funktion framgår av byggnadens utsida kan beror på vilken status och vikt byggnadens funktioner tillmäts i samhället. Om institutionen är mycket uppskattad kommer samhället att investera mer i byggnadens yttre skepnad. Det här ser man just nu i ombyggnaden av Olympiastadion i Helsingfors som utan någon stor upprördhet har väsentligt fått överskrida budgeten (HBL 2020). Genom investeringen understryks betydelsen för medborgarna och lyfts statusen för de som arbetar i denna byggnad på ett liknande sätt som barockpalatsen öppnade sig i ett försök att kontrollera och stämpla sin miljö (Gympel 2000, 56).

Skolans allmänna status markerarar statusen för de som arbetar i skolbyggnaden. Gymnasielärare och elever upplevs i allmänhet som förmer än lågstadie och förskole dito eftersom de genom sina studier har uppnått en större förståelse av världen.

Källor:

Gympel Jan (2000) Arkkitehtuurin historia. Antiikista nykyaikaan.

Geber Erik (2019) De svenska privatskolorna och deras betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37.

Olympiastadion sprängde budgeten. Hufvudstadsbladet 1.8.2020, 9.

Martin Gripenberg

1 thought on “Några enastående skolhus i Svenskfinland

  1. Börje Grönvall

    jag gick i Vallgårds sv fsk mellan åren 1943-1947 dvs 4 år. Därefter Sv Norsen mellanskola. Min första lärare fröken Hilja Ekroos var den genom all utbildning den största, bästa läraren jag haft. Utseendet på skolan betydde inget, läraren allt. Två första år med henne har gett mej erfarenhet för hela livet

    Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s