Fick du stipendium i skolan?

Varför får några elever stipendium vid skolårets slut men andra inte? Vilka regler gäller för stipendieutdelningen? Redaktör Nina Sederlöf pratade med elever och lärare för något år sedan i ett program i Radio Vega under temat stipendier. Hon kanske själv aldrig hade fått ett stipendium.

Att det är en del svårigheter att få information om stipendierna var väl en orsak till redaktörens intresse för det. Då jag började fråga om vilka stipendier skolorna kan dela ut och hur man besluter om dem mötte också jag svårigheter, fastän rektorerna nog hjälpte mig att få klarhet i saken. Jag fick t.ex. bara ett napp på mina frågor allmänt och till specifika personer via Facebook. Det finns nog flera orsaker till att det är så här. En orsak är säkert att många stipendier har sammanslagits till större helheter och endast en del av stadgarna för dem finns i skolans arkiv.

Må inte många lärare också upplever stipendieutdelningen som litet besvärlig, eftersom man då tvärtemot den rättviseaspekt som styr läraretiken måste börja dela ut sådana extra belöningar, som vi i vårt egalitära skolsystem inte är vana vid. Därtill är det stor skillnad i vilken skola eleven går, då skolornas stipendieresurser kan vara så olika. Mig intresserade också frågan om hur detta stipendiefenomen har uppkommit.

 

Samlad info om stipendierna har saknats

Vad jag vet har uppgifter om stipendierna inte tidigare samlats in. Vanligen finns de nämnda i skolans årsberättelse och kanske i någon skolhistorik. Stipendierna har anor som ser ut att gå långt tillbaka i tiden. Särskilt i anrika läroanstalter inleddes systemet tidigt. Jag bad om uppgifter särskilt från Katedralskolan i Åbo, Gymnasierna i Grankulla och Borgå samt Norsen i Helsingfors. Den äldsta uppgiften jag kom fram till var att ”den avlidna löjtnanten Simon Gustaf Wurmpz’ änka Helena Frosterus i ett testamente, upprättat den 14 juni 1759 överlämnade en summa på 1000 daler kopparmynt till studerandena vid gymnasiet.” Fondens räntor har från år 1761 utdelats till en gymnasist vid gymnasiet i Borgå såsom Stipediarius Wurmpzianus. Redan några få år senare erhöll skolan sin följande stipendiefond som utdelades till två gymnasister årligen. Under autonomins tid tillkom sedan ytterligare åtta fonder. Numera har Borgå gymnasium ett 20-tal olika fonder. Rektor Monica Johansson uppmärksammade mig på att Folke Nyberg har skrivit om stipendierna i sin historik om Borgå gymnasium, som flyttades från Viborg till Borgå år 1723.

Rektor Marianne Pärnänen vid Gymnasiet Katedralskolan i Åbo konstaterade att det äldsta donationsbrev hon har är från 1907, men vad som har hänt med den här fonden tidigare det går det inte att spåra. Man kan nog gissa att också i Åbo har de första fonderna tillkommit under den svenska tiden. Skolan har ärvt sina stipendier dels från sina föregångare Classicum och Samskolan, dels från Åbo svenska flicklyceum. Av de senare härstammar en del från Svenska fruntimmerskolan i Åbo (1844-1955) och Heurlinska skolan (1861-1955. Det nuvarande gymnasiet har sitt ursprung i den katedralskola som grundades år 1276 i Åbo och år 1630 ombildades till ett gymnasium. Idag har skolan ett 40-tal fonder.

 

Stipendiefenomenet har rötter i 1500-talet

Carl Jacob Gardberg har i en artikel om Katedralskolan i verket Tidsbilder från Åbo konstaterat att djäknarna förr under längre avbrott som jul, påsk, midsommar och Mikaeli begav sig ut på s.k. sockenvandring under vilken de vandrade runt i bestämda socknar och tiggde pengar och annat för att kunna fortsätta sin skolgång. Det finns också belagt att hertig Johan ”1557 gav några marker åt djäknarna från skolstugan som lekte fastlagsspel och agerade en komedi”. De här företeelserna kan nog ses som stipendiefenomenets upphov.

I Grankulla inleddes stipendiefonderna år 1918, men de nyaste stipendiefonderna är bara något år gamla. Flitigast grundades nya stipendiefonder i Grankulla åren 1940-1969, hela 14 fonder.  Det här framgår av ett stycke i skolans historik.

Antalet stipendiefonder en skola har ger inte en tydlig bild av situationen, emedan det år 1958 stadgades ett minimivärde för fonderna.  För att också kunna använda de minsta fonderna samlades flera mindre fonder till större helheter. I Åbo samlades då det som idag kallas för flickskolans stipendiefonder till sex olika stipendiefonder. Dessförinnan hade de bestått av 18 olika fonder.

Radioredaktören funderade särskilt på rättviseaspekten i stipendieutdelningen. De flesta stipendier ger eleven en liten summa pengar, en guldkant i tillvaron, i gymnasierna idag kanske 50-500 euro, men t.ex. i Grankulla är de största stipendierna nu på över 2000 euro/elev.

Många av de nuvarande stipendierna kom till i läroverken som hade relativt höga terminsavgifter. Dessa hindrade mindre bemedlade elever att fortsätta från folkskolan till läroverket. Några få elever med god skolframgång, men svag ekonomisk situation kunde emellertid få status som frielev i läroverket. I Borgå stadgade handlanden Henrik Jerpenius redan 1821 att de stipendier som utdelas från hans fond skulle ges till två av de fattigaste och flitigaste gymnasisterna.

 

Gratis utbildning förändrade grunden för stipendierna

Då skolreformen på 1970-talet gjorde utbildningen gratis i förändrades situationen, men läromedlen i gymnasiet är ännu inte gratis, som i grundskolan. Därför ändrades t.ex. i Grankulla en frielevsfond till att elever istället kunde erhålla de dyra gymnasieböckerna utan vederlag.

I fondernas urkunder stadgas ofta mycket noggrant villkoren för utdelningen av medel.  Det kan t.ex. stå att av avkastningen av fonden skall utdelas till två elever efter det att 10 % av avkastningen återinvesterats i fonden. Det här begränsar utdelarnas möjligheter att besluta om utdelningen. Det kan därför hända att samma elev år efter år får samma stipendium, medan en annan elev trots tydliga förbättringar under skolåret blir utan.

Fastän fonderna administreras på sina håll av något för ändamålet särskilt utsett särskilt organ är det vanligen lärarna som föreslår vem som skall få stipendiet. I Grankulla är det Stiftelsen Grankulla samskola som administrerar de flesta stipendiefonderna. I Åbo är det Åbo Akademi som förvaltar ett antal fonder.

I Grankulla skiljer man mellan premiefonder och övriga fonder. Premiefonderna är 28. Därtill finns ett tiotal övriga fonder. Premiefonderna har alltid ett donationsbrev i vilket det stadgas på vilka villkor stipendiet delas ut.  En del fonder har mycket exakta villkor, medan andra ger flera alternativa utdelningsgrunder såsom god förmåga i teckning eller musik. Premiefonderna är ofta namngivna efter den person vars minne man önskar komma ihåg genom fonden. Vanligen är det fråga om tidigare lärare eller rektorer, men också några elever som avlidit under eller strax efter skolgången t.ex. stupat i krigen. Stipendiefonderna blir så här ett sätt att föreviga minnet av en personlig insats. Visst finns det också mera anspråkslösa fonder som en handarbetsfond, en musik- och sångfond etc. där ämnet och inte donatorn eller minnet av en person eller händelse betonas.

Banker och företag ger också stipendier för att uppmuntra studerande att intressera sig för teman som har betydelse för givaren. De här stipendierna är sällan fondbaserade, utan ges ofta som en årligen återkommande donation. I huvudstadsregionen gav förr t.ex. Helsingfors sparbank stipendier särskilt i skolor som använde banken. Numera torde Aktiastiftelsen ha övertagit den här rollen. Också lokala organisationer som Hem och skola, Lions Club, Rotary Club eller 4H-föreningen ger stipendier åt någon elev i skolan. Det förekommer också privata stipendier så att en lärare beslutar att det skulle utdelas ett stipendium i hens läroämne.

 

Icke-pekuniära stipendier

Gymnastik och idrott har sin egen belöningsvärld. Också i den utdelas stipendier till förtjänta elever, men inte bara stipendier utan också pokaler. I idrotten är tävlingsmomentet särskilt accentuerat och här är det naturligt att framhålla den personliga insatsen. Det är idrottsprestationerna som har den bästa acceptansen. Visst utgör det en höjdpunkt på en avslutningsfest att få dela ut sådana pokaler. Stipendierna är då litet annorlunda emedan de handlar om en penninggåva, som inte nödvändigtvis behöver användas till att ytterligare befrämja prestationsförmågan.

Föreningar som Pohjola-Norden och utländska beskickningar ger ofta bokstipendier till studenter med goda kunskaper i språket: tyska, franska, spanska mm. Men det kan gå så som i spanska år 2015 att eleven med det bästa vitsordet blir utan då det stipuleras att stipendiet enligt spanskt synsätt skall ges till elev med de bästa muntliga kunskaperna. Böckerna räckte inte heller till för alla skolor med undervisning i spanska på stadgad nivå.

I vissa skolor ger lokaltidningar, Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat en årsprenumeration t.ex. åt elev som visat samhällsintresse.  I Katedralskolan kan elev också få en prenumeration på Kemia-lehti eller Finlands natur

Stipendierna var länge ett läroverksfenomen, men spreds också till folkskolorna. I många kommuner godkändes att skolan i sin budget kunde reservera en summa för utdelning som stipendier t.ex. för eleven med högsta medeltalet i klassen. Vid övergången till grundskolan fördelades läroverkens stipendier mellan grundskolan och gymnasiet. Ofta var det gymnasiet som fick de flesta stipendiefonderna, men grundskolorna har vanligtvis åtminstone något stipendium att dela ut. Också i yrkesläroanstalter förekommer stipendieutdelning på motsvarande sätt.

En del stipendier var kopplade till fonder såsom Signe och Ane Gyllenbergska stiftelsens fond som baserade sig på Wärtsilä aktier. Just den fondens stipendier utdelas som kamratskapsstipendier. Då det nästan alltid annars är lärarna som besluter om vilken elev som skall få ett stipendium och på så vis kan fördela dem så jämnt som möjligt mellan eleverna. I kamratskapsstipendiet är det emellertid eleverna i klassen som har i uppdrag att rösta fram den bästa kamraten.

 

Oklara utdelningsgrunder

Oftast nämns vem som erhållit stipendierna i skolans årsberättelse. Däremot står där kanske inte alltid enligt vilka kriterier stipendiet hade utdelats. Vem som tagit beslutet vid stipendieutdelningen framgår inte av årsberättelserna. Hur eleverna som mottog stipendiet använde medlen har nog aldrig följts upp även om det kunde vara befogat vid stora stipendier.

I fondernas stadgar anges också hur det skall begås med stipendiemedlen vid större förändringar som t.ex. övergången till grundskolan.

Sedan kan man fundera över syftet med stipendierna. I stadgarna står det ofta att de är en uppmuntran för eleven. Den studerande förväntas således göra minst lika gott ifrån sig också i fortsättningen. Det är väl en liten skillnad på uppmuntran och belöning, men nog kan man uppfattade stipendierna som belöning för gott arbete. Belöningar kan vara sådana yttre som beröm, stipendium eller vitsord, pokal etc., men de kan också var av en inre art som tillfredsställelse över att ha uppnått ett mål.

I samband med FNB:s gymnasieranking där gymnasiernas studentexamensresultat jämfördes med medeltalet på avgångsbetyget från grundskolan för de elever som tre år tidigare började i gymnasiet placerade sig t.ex. Katedralskolan i Åbo ofta otroligt bra bland landets gymnasier. Då ser det ju ut som om det kunde finnas ett samband mellan det rika stipendieutbudet i skolan och studentexamensprestationerna. Men med tanke på den här placeringen framhöll rektor Marianne Pärnänen att man i skolan både bland lärare och studerande brinner för vad man gör. Det är den inre motivationen som behövs för att man ska uppnå ett bra resultat (HBL, 2015).

Jag konstaterar att stipendierna under tidernas lopp har förändrats från att ha varit en förutsättning för utbildningen för mindre bemedlade elever till att ha blivit ett belöningssystem som ger duktiga elever en guldkant i tillvaron.

 

Källor:

Heurlinska skolan: en minnesskrift 1961.

Hufvudstadsbladet 15.6.2015, sida 6.

Svenska Fruntimmersskolan, Svenska Flickskolan i Åbo 1844-1955

Krokfors Krister: Västra Skolstigen 3, Gymnasiet Grankulla samskola 30 år. Helsingfors, 2007

Nyberg Folke: Borgå gymnasium – Från Viborg till Borgå 1641-1991

Tidsbilder från Åbo. Turkuseura – Åbosamfundet. 2009, Åbo.

 

Martin Gripenberg

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s