Eleven som kund i utbildningsbutiken

Personen som kommer för att inhämta ny kunskap har genom tiderna fått ett tjugotal olika benämningar såsom lärjunge, discipel, gesäll, djäkne, novis, elev, studerande mm. Nyliberalismen bidrar med ordet ”kund”, som samtidigt ger begreppet elev en ny nyans.

Då det tidigare sällan fanns alternativa platser att inhämta kunskapen på kom eleven för att kunna inhämta kunskapen väldigt långt att vara bunden till skolan – platsen eller organisationen som gav undervisningen. I praktiken kunde eleven emellertid också då byta till en annan läroanstalt, även om det var förenat med mycket större omak än idag.

Det specifika med begreppet kund är att det betonar elevens möjligheter till val inklusive möjligheter att välja bort erbjudna alternativ. Så stadgar lagen i Finland om läroplikt – inte om skoltvång, som i många andra länder. Visserligen har samhället i Finland tidigare erbjudit folkskola, medborgarskola och läroverk idag ersatta med grundskola, yrkesskola eller gymnasium. Ingen är emellertid tvunget att gå i den skola samhället erbjuder. Också i skolan kan eleven som har valt skolalternativet välja mellan olika ämnen t.ex. textilslöjd och träslöjd eller olika språk. Eleven ges vanligen också möjlighet att göra tillval eller välja mer eller mindre krävande utbildning.

På 1990-talet fick jag en gång i uppdrag att resa till Võru i södra Estland för att tala om sådana skolfrågor som då var aktuella i Finland. Nu råkade det sig så, att just kundförhållandet var på tapeten i diskussionerna i Helsingfors. Antagligen hade diskussionen emanerat från länsstyrelsens social- och hälsovårdsavdelningen. Alltså skulle jag för lärarna i Võru förklara att egentligen borde de behandla eleven som kund. Då föll den här tanken definitivt inte i god jord bland de estniska lärarna! Där utgick man ännu från att det är staten som sitter inne med uppgifterna om var och hur eleven skall inhämta sina kunskaper. Lärarna sågs inte bara som auktoriteter i sin klass och skola utan egentligen som ansvariga för att hela den unga generationens får nödiga kunskaper.

Kundbegreppet blir på det här sättet litet märkligt. Enligt kundideologin är det kunden som alltid  har rätt. Kunden som väljer vad hen vill konsumera – innehållet i utbildningen. Enligt elevbegreppet är det emellertid utbildningsanordnaren som bestämmer om utbildningsutbudet och innehållet i utbildningen så som i grundskolans läroplan. Det enda val elev då ges är att delta eller inte i den föreslagna utbildningen. Det var också det valet lärarna på kursen i Võru hade. Enligt sitt tjänsteförhållande måste de delta i en utbildning ifrågavarande lördag, men det fanns ett annat lättare alternativ än den utbildning jag skulle ge. Det var orsaken till att en stor del av de lokala lärarna valde att delta i ”underhållningsalternativet”.

Det är inte min sak att kritisera lärarnas val, liksom det inte heller är myndigheternas sak att kritisera elevernas val, men nog att en del elever väljer eller försöker välja att helt undgå utbildningen. Det kan nämligen påverka samhället kostnadsutveckling.  Det är därför vi väljer att använda begrepp som elev, patient, klient trots att nyliberalisterna ser dessa som kunder med olika behov, vilka skapar en efterfrågan. Kunderna är de som påverkar ”köpbeslutet” och skapar en marknad, som någon kan tjäna på genom att erbjuda ett alternativ som konkurrerar ut andra marknadsaktörers. Den här typen av diskussioner för man nu i Finland inom social- och hälsovården. I Estland och  Sverige har liknande diskussioner redan länge  förts också inom utbildningssektorn. Det är diskussioner som inte är förankrade i ideologin om ett välfärdssamhälle, utan i en marknadsstyrd samhällsmodell.

Ur den senare synvinkeln är eleven alltså kund i utbildningssystemet. Hur kan då utbildningsanordnaren ställa sig till kundernas bristande intresse, kritik av systemet eller ovilja att förstå utbildningens betydelse? I Finland är valmöjligheterna ytterst begränsade på de flesta orter. Här saknas ofta alternativ. Då innebär marknadssynen inte bara byte av skola och kamratkrets utan också av bostadsort och allt vad det medför. Säkert är det bra att möjligheterna finns, men för många elever och deras föräldrar upplevs det inte så, då t.ex. bostad och arbete binder familjen vid orten. Därför är marknadsmodellen gångbar endast i stora urbana centra eller inom rikstäckande utbildning där man ändå måste byta bostadsort.

Mot den här bakgrunden måste man förstå de ”kunder” som ger upp på ett eller annat sätt då de inte finner ett utbud som motsvarar deras behov. Marknadsaktörernas service och tjänster måste vara dimensionerade för huvudströmmen av kunder. Det lönar sig inte att tillgodose små elevgrupper med specifika kanske oidentifierade behov. De behoven upplever utbildningsanordnarna därför som problem. De har mycket litet med marknadsmodellen att göra så länge de inte kan bli en vinstgivande verksamhet. Därför är det många som anser att välfärdsmodellen är en bättre modell för hur utbildningssystemet borde utformas.

Man kan också se nyliberalismen som ett trendbrott i hur eleverna värderas. I princip är alla elever lika värda, men i praktiken uppskattas de efter de prestationer som räknas. I välfärdsmodellen är det elevens studieprestationer och vitsord som är det viktiga. Klassens primus och främsta idrottare är vanligen de mest uppskattade eleverna. Ur nyliberalismens synvinkel är sådana mätare självfallet inte oviktiga, men mycket större är elevens ekonomiska betydelse – alltså vilken vinst kan eleven skapa för utbildningsanordnaren. Samtidigt begränsas perspektivet till utbildningsanordnarens företagsperspektiv. I slutändan leder det till en olycklig tudelning av samhället i vi och de, kunderna och icke-kunderna. Som jag ser det står nyliberalismen i ett motsatsförhållande till FN:s och UNESCO:s sätt att se på samhällsutvecklingen.

Litteratur:

Margareta Gustafsson: Myndigheternas kunder är vi allihopa? Språkbruk 4/2014

https://www.sprakbruk.fi/-/myndigheternas-kunder-ar-vi-allihopa .

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nyliberalism

Martin Gripenberg

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s