Härom veckan stod det mycket i tidningarna om ett ljusfenomen som observerats i Lappland. På basen av observationerna spekulerades det i att det skulle ha varit en ovanligt stor meteorit som splittrades innan nedslaget i trakten av Enare sjö. Det där med fenomen är både litet spännande och utmanande.
En betydelsefull skoladministratör framhöll att i deras stad skall eleverna i framtiden studera olika fenomen. En sådan undervisning har ett visst stöd i läroplanen. Ändå störde mig den här åsikten. Orsaken till det är nog att begreppet fenomen är så svamlig, subjektivt och svårt att definiera.
Enligt Focus uppslagsbok från år1958 är ett fenomen egentligen det som visar sig, en syn, en sällsam eller underbar företeelse. Filosoferna ser fenomen som verkligheten sådan den ter sig till skillnad från verkligheten sådan den verkligen är. Fenomenalism är en filosofisk uppfattning enligt vilken vår kunskap begränsas till fenomenen och inte når fram till tingen själva. Fenomenologin som definierades av den tyska filosofen Edmund Husserl (1859 – 1938) ville bana en väg för en objektiv giltighet genom en undersökning av själva meningen, ”väsendet” i medvetandet om olika innehåll.
Wikipedia beskriver fenomen som ‘observerbart skeende’. Ett fenomen kan ibland förklaras utifrån tankemässigt enklare fenomen tills man når förmodade grundfenomen, som inte ytterligare kan förklaras. Några exempel på fenomen är åska, solförmörkelse, norrsken och en orkan. Adjektivet fenomenal avser något fantastiskt och oväntat bra.
Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som särskilt Ference Marton använt för att exponera människornas olika uppfattning om det undersökta fenomenet. Utgångspunkten är att människorna har mycket olika och från varandra avvikande uppfattningar om fenomenet som undersöks vid en given tidpunkt.
Då filosoferna har så olika och svävande uppfattningar om begreppet fenomen betyder det inte att det för eleverna i skolan skulle var omöjligt att studera olika fenomen och av det lära sig förstå sin verklighet på ett djupare plan. Emellertid borde de få medel och metoder för sina studier.
Då man talar om fenomen tänker man ofta först på naturfenomen, som i exemplen ovan. Hur studerar man fenomen som t.ex. åskan eller norrsken? Då man studerar ett fenomen måste man först utreda om det är verkligt eller en hallucination. Sedan måste man räkna upp de olika sätt på vilka fenomenet kommer till synes. För åskans del kan man konstatera hettan före, åskmolnen, mörkret, blixtarna, mullret, de häftiga vindilarna och de piskande regnskurarna. Därefter kan man ta reda på orsakerna till dem, processen som förorsakar dem såsom mötet mellan luftmassor med olika temperatur, olika elektriska laddningar luftens fuktighetsprocent osv. Också följderna av åskan såsom brutna träd, översvämningar, eldsvådor m.m. upplevs som en del av fenomenet.
Ett fenomen är alltid en stark upplevelse. Därför stannar det kvar i deltagarens minne och har ett betydande pedagogiskt värde. Fenomenet kan ofta förklaras om man avslöja dess orsak och upphov.
Sociala fenomen är minst lika vanliga som naturfenomen. På gränsen mellan naturfenomen och sociala fenomen finns bl.a. fåglarnas flyttning, extrema idrottsprestationer, massarbetslöshet och trolleriföreställningar. Helt sociala fenomen är t.ex. krig, internet, presidentval och rusningstid. Dessutom upplever jag som fenomen sådant som kanske inte är så spektakulärt, men nog ett observerbart skeende. Sådana fenomen är tidningspress, sjukhus och skola. På annan plats eller annan tid kunde de däremot vara nog så spektakulära. Ett vanligt gymnasium i det forntida Egypten, ett modernt sjukhus för beduinerna i Sahara, en grundskola i 1800-talets Finland skulle vara verkliga mirakel och därför fenomen
Som fenomen visar sig skolan i form av bl.a. klassrum, lärare, olika slags lektioner, skolkamrater, raster och skolmat. Som ting är skolan ett hus, där allt detta försiggår. För eleven är följderna av skolgång bättre förståelse för och förmåga att anpassa sig i samhället samt ett betyg som möjliggör arbetsansökan och fortsatt utbildning.
För att förstå fenomenet skola rätt måste man känna till bakgrunden, varför skolor grundats och hur de verkar. Endast så kan man förstå effekterna av undervisningen. För eleverna är det nog tillräckligt att veta att skolan finns till för dem och för att de skall få goda förutsättningar att klara sig i de vuxnas samhälle. Emellertid finns det stora grupper av elever, som upplever skolan helt fel, som en pinobänk, eftersom de saknar förståelse för orsakerna till att skolan har grundats och varför skolämnena måste studeras. Då de lever bara för ögonblicket saknar många elever en verklig tidsuppfattning.
Processen är en väsentlig egenskap hos alla fenomen. Därför skulle det vara viktigt att få eleverna att genom studier av fenomen uppfatta dem som en process. Den insikten kunde också befrämja deras skolmotivation.
Martin Gripenberg