Pojkar omotiverade i grundskolan

Den 2 oktober samlades VSV:s seniorklubb (pensionerade skolinspektörer m.fl.) till höstmöte i Jyväskylä. Vår energiska ordförande FD Tuire Jankko hade lyckats få professor Jouni Välijärvi från Koulutuksen tutkimuslaitos vid Universitetet i Jyväskylä att berätta för oss vad institutionen nu arbetar med.  Hans föredrag behandlade den aktuella internationella elevutvärderingen PISA. I november erhöll vi hans stordian per e-post, men redan vid mötet framhöll han att uppgifterna om PISA 2015 publiceras först 6.12.

OECD:s PISA-undersökning producerar vart tredje år värden som kan nyttjas i uppföljnings- och jämförelsesyfte. Genom PISA-undersökningarna utvärderas hur 15-åringa unga behärskar viktiga nyckelförmågor med tanke på deras framtid och hur denna kunskapsbas förändras med åren. Först undersöktes läsförmågan år 2000, år 2003 matematisk förmåga, 2006 naturvetenskap, 2009 åter läsförmåga, 2012 matematik och 2015 åter naturvetenskap. Undersökningens tyngdpunkt ligger på jämlikhet i elevernas kunskaper, vilket innebär att stora geografiska och sociala skillnader i ett land sänker landets poäng.

De skolor som undersöks väljs slumpmässigt. År 2015 deltog från Finland omkring 168 skolor och 5882 elever. Svarsprocenten år 2015 var synnerligen hög i Finland, 93 %. Resultaten från PISA-undersökningarna har fått allt större uppmärksamhet. År 2003 deltog 28 OECD-länder och 4 utomstående länder. År 2015 var 73 länder eller områden, varav 34 OECD länder och 39 utomstående.

I resultaten från år 2000 visade sig de 15-åringarna ungdomarna (eleverna i klass 9 och en del av klass 8) från Finland vara de som hade den bästa läsförmågan. År 2015 fick plats på alla mätare mätt Singapore första, Estland tredje, Finland femte, Danmark 21, Norge 24 och Sverige 28 plats. I naturvetenskap blev finländarna tredje bäst och i matematik fjärde. De finländska ungas prestationer ökade fram till år 2006 och hör alltjämt till de bästa, men på delområdena läsning och matematik, men nu har deras poäng sjunkit märkbart från toppåret 2006. OECD-ländernas medeltal är 500 poäng och medelspridning 100 poäng. Då 40 poäng motsvarar ungefär ett skolårs studier är en minskning med 32 poäng i naturvetenskaper, 29 poäng i matematik och 23 poäng i läsning betydande. Om den här utvecklingen fortgår betyder det att de finländska ungdomarna i naturvetenskap och matematik i kommande  mätningar sjunker från toppen till medelnivån. Andelen elever med toppresultat har sjunkit från 20,9 % år 2006 till 14,3 % år 2015 medan andelen med bottenresultat har stigit från 4,1 % år 2006 till 11,5 % år 2015.

Jag undrar vad som då i medlet av 2000-talet förorsakade trendbrottet. 2004 fick grundskolan en ny läroplan som enligt tidens melodi betonade ämneshelheter och elevernas självstudier framom lärarledd undervisning. Det var en pedagogik, som inte hade ingått i äldre lärares utbildning. Kan det ha gått så att lärarna i tillräcklig utsträckning aldrig fick sådan fortbildning som de hade behövt eller handlar det om en allmän trend av splittring i samhället som slår hårdast mot de svagaste?

I PISA-undersökningarna har Finlands styrka varit de obetydliga inre skillnaderna i grundskolan. Skillnaderna kan indelas i två komponenter: skillnaderna mellan skolorna och skillnaderna inom skolorna. Enligt Utbildningsstyrelsens rapport från 2011 uppgjord av Jakku Sihvonen och Jorma Kuusela förstärks skillnaderna mellan skolorna i de stora  städerna och tätorterna där det uppstår mellan bostadsområdena och där valet i Finland av en annan skola än närskolan förstärker differentieringen. En gemensam grundskola för alla minskar differenserna inom skolorna. En annan sak som minskar differenserna är Finlands låga urbaniseringsgrad, eftersom det är känt att differentieringen mellan skolorna är mindre på landsorten. De stora skillnaderna finns mellan skolorna i städerna, men största delen av de finländska skolor som ingår i PISA-samplet ligger på den relativt glesbyggda landsorten, där eleverna väljer närskolan och den sociala differentieringen är svag. Som en allmän trend kan man se en ökning av differentieringen. Särskilt resultaten i läsförmåga och matematik skiljer sig mycket mellan huvudstadsregionen och särskilt Väst- och Östfinland.

Då man utreder fluktuationerna inom skolorna kan föräldrarnas utbildningsgrad indikera flera faktorer som påverkar barnens skolgång såsom interaktionsförhållandena inom familjen och hur utbildning värderas. Det har konstaterats att ifall båda föräldrarna saknar studentexamen är elevens förmågan att lösa matematikuppgifter i genomsnitt 10 % lägre än om bägge har studentexamen. Om bara den ena föräldern har avlagt studentexamen är skillnaden omkring 5 %. Ännu år 2009 spelade sådana sociala faktorer en mindre roll i Finland än i jämförelseländerna. Om gränsen mellan svaga och goda prestationer anses vara att kunna lösa 40 % av uppgifterna blir risken i fysik och kemi att inte klara uppgifterna dubbelt större och på övriga områden tre gånger större i de fall ingendera föräldern har studentexamen jämfört med om båda har den. Nu har betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå och hemmets förmögenhet snabbt förstärkts i Finland. I vår närregion har jämlikheten i skolan visat sig vara större i Danmark, Norge och Estland än i Finland.

En annan alarmerande trend kan ses i skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas framgång i skolan. Hela 65 % av de elever som har svaga kunskaper i naturvetenskaper har också svaga kunskaper i matematik och svag läsförmåga. Av dem är 2/3 pojkar. Särskilt i de lägre socialgrupperna har pojkarnas läsförmåga försvagats. Poängsumman har minskat 20 poäng från 65 poäng år 2000 till 45 poäng år PISA 2009.

I PISA 2015 fick pojkarna i genomsnitt 4 poäng mera än flickorna, men i naturvetenskaperna var skillnaden mellan pojkar och flickor tom. 15 poäng till flickornas fördel och störst i OECD-länderna. Flickorna var nästbäst i jämförelsen mellan alla länder. Pojkarna kom i den jämförelsen på tionde plats. I Finland utgjorde de svaga pojkarna 14 % och de svaga flickorna 8 %. Motsvarande andelar i OECD-länderna var i medeltal 24 % för flickorna och 22 % för pojkarna. Finland var det enda landet där majoriteten av av de duktiga eleverna var flickor. I Finland var flickorna bättre än pojkarna på alla naturvetenskapens områden.

Under de senaste decennierna har man vaknat upp till att en allt mindre andel av eleverna visar intresse för en karriär i yrken inom naturvetenskaperna. Också bristen på könsbalans bland de studerande inom naturvetenskaperna ger orsak till oro. Bakom kunskaperna i naturvetenskaper finns otaliga interagerande faktorer. I det här mångdimensionella nätet kopplas elevens egen motivation och attityd till de möjligheter hemmet och skolan erbjuder samt de förväntningar och attityder eleverna möter bland föräldrar och lärare. I Finland är motivationen att studera naturvetenskaper, uppskattningen av naturvetenskaperna och förtroendet för prestationerna på området klart lägre än i övriga OECD-länder eller högst på medelnivå. Emellertid är attityden till och motivationen för att studera naturvetenskaper starkt sammankopplade med elevernas kunskaper. I Finland utgör elevernas attityder den starkaste förklarande faktorn, medan den i övriga OECD-länder är socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer.

Då PISA-resultaten utgörs av många siffror, andel och jämförelser upplever jag att de är svåra att tillgodogöra sig och att genom dem skapa sig en klar bild av utbildningens utveckling och orsakerna till detta. Då utbildningen förefaller att alltjämt vara på en hög nivå tror jag att många politiker tycker sig kunna fortsätta att förringa de utmaningar den står inför. Utvecklingen av utbildningen påverkar trots allt hela samhällets utveckling så det skulle vara skäl att också notera mindre önskvärda trender.

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s