Idag ser vi demokratin som det naturliga samhällssystemet och utgår då från att alla medborgare har den kunskapa som behövs för att förstå vilka ledare de bäst kan lita på. Genom att utveckla en grundutbildning och en vuxenutbildning som ger medborgarna de kunskaper som anses nödvändiga för att kunna delta i samhällsbygget tror vi oss kunna garantera ett demokratiskt system som i tillbörlig utsträckning beaktar alla medborgares intressen.
Emellertid förefaller det som om vår syn på sambandet mellan utbildning och demokrati ännu skulle vara mycket bristfällig. Världen har alltid haft faraoner, tyranner, självhärskare och diktatorer. Sådana finns det gott om alltjämt. Skillnaden är att de inte längre kan hävda sig vara utsedda av en gudomlig makt. Nu uppger de sig vara utsedda av folket, helst genom ”demokratiska” val och härskar med stöd av ett parlament. Det händer förstås att valen är manipulerade och fusket omfattande, men det går att avslöja.
En annan sak är hur detta parlament valts och hur folkets vilja har kommit till uttryck. En gammal sanning är att skickliga härskare lyckas manipulera folket att välja rätt härskare genom olika slag av konster. Till de konsterna hör uttryckligen att snedvrida och begränsa informationen och påverka utbildningen. Det är knappast förvånande att en amerikansk vicepresidentkandidat (Pence) förnekar evolutionsteorin och Big Bang och anser att sådan ”falsk” information bör bannlysas ur det amerikanska skolsystemet.
Värre är det att det finns tydliga tecken på att utomstående fientliga makter kan komma åt att påverka den information som ges allmänheten och som skolorna förmedlar. Det kan vara svårt att entydigt bevisa, men misstanken kvarstår t.ex. att Ryssland trots sina egna ekonomiska svårigheter prioriterar att ekonomiskt stöda odemokratiska krafter i andra länder för att därigenom få makt över dessa. Det hävdas att Marie LePens Front nacional i Frankrike har fått miljoner för sin rasistiska verksamhet, att Brexit-förespråkarna likaså stöddes med stora summor för sina falska påståenden om EU och att Donald Trump går helt i Putins ledband pga det enorma ekonomiska stöd han erhållit från ryskt håll.
Om informationen på sådant sätt snedvrids kan inte undervisningen i skolan ske objektivt. Barnen blir från första början indoktrinerade att uppfatta världen på ett visst sätt. Det kunde man uppleva i det av apartheid styrda Sydafrika, kulturrevolutionens Kina och i dagens Nordkorea, Ryssland, Turkiet och flera arabländer.
Vilken världsbild vill vi ge våra barn? Det handlar inte bara om rättskrivning, matematik och biologi. Modersmålsundervisningen, historieundervisningen, geografi- och mycket annat vi sysslar med i skolan skapar den världsbild skolan vill ge eleverna. För de elever som inte klarar sig så bra i skolan eller som är särskilt intelligenta är det emellertid inte sagt att den auktoritet skolan utövar innebär att de godkänner skolans och lärarnas syn på världen.
Också i moderna demokratiska samhällen ser vi att utbildningen inte alltid har önskad effekt att ge alla medborgare insikt i hur samhället bäst kan fungera. Människor är olika och det uppstår därför lätt bildningsfientliga strömningar som sammankopplar utbildning med en elit som håller resten av befolkningen som sina lata mindre vetande undersåtar. Skickliga politiker kan i en demokrati utnyttja dessa strömningar och dessa folkgrupper för sina egna syften.
Utomstående fientliga krafter kan dra nytta av sådana tendenser och göra sitt bästa för att förstärka dem. Därför är det viktigare än tidigare att i undervisningen lära sig källkritik och diskutera också syftet bakom den information, den kunskap som delges och som eleverna, de studerande förväntas anamma. De handlar ju inte bara om att avslöja reklammakarna, utan om att avslöja de som vill påverka vår världsbild. En viktig fråga är vilka slutsatser eleven förväntas dra av den givna informationen. Genom att ställa den frågan avslöjas ofta syftet med informationen, i bästa fall också informationens ursprungskälla. En betydligt svårare fråga är sedan vilken världsbild som vi kan anse vara sann och på vilka grunder vi anser det? Olika grupper av människor lever ju i olika situationer med olika upplevelser av verkligheten.