Då VSV:s seniorer samlades till årsmöte 23.11.2015 i Akavas specialföreningars lokalitetert i Böle, Helsingfors fick vi bl.a. höra undervisningsråd Armi Mikkola berätta om regeringens spetsprojekt på utbildningsområdet. Det var sex olika projekt som hon berörde:
- Nya inlärningsmiljöer och digitalt material i grundskolorna
- Reform av yrkesutbildningen på andra stadiet
- Snabbare övergång till arbetslivet
- Bättre tillgång till konst och kultur
- Samarbetet mellan högskolor och näringsliv fördjupas för att kommersialisera innovationer
- Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti
Grundskolan skall förnyas inför 2020-talet med hälp av nya inlärningsmiljöer och digitalt material med målet att göra Finland till modernt, inspirerande föregångsland. Det här skall göras genom att regeringen planerar att grunda ett försökscentrum på Utbildningsstyrelsen. Tidtabellen är att planeringen av åtgärdserna skall slutföras inom detta år. Under åren 2016 0ch 2017 skall åtgärderna genomföras och år 2018 skall åtgärderna utvärderas. För verkställighet av fortbildningen och de övriga planerade åtgärderna har reserverats 50 miljoner euro. För produktion av digitalt material 40 miljoner euro som olika aktörer kan söka.
Planeringen är uppenbarligen ännu på hä’lft trots att största delen av hösten har gått. Dessutom förefaller det som om man på undervisningsministeriet inte alls skulle ha beaktat den rikssvenska forskaren Gabriel Heller Sahlgrens varning att Finlands goda PISA-resultat skulle bero på att grundskolan i Finland är mera auktoritär än i övriga västeuropeiska länder. I de länder där digitaliseringen har fått starkare fotfäste har elevernas kunskapsnivå rasat, emedan läraranas auktoritet har ifrågasatts i alltför hög grad. Nu kan man därför fråga sig om undervisningsministeriet med sin nedskurna resurser kommer att lyckas utbilda lärarkåren till skickliga lärare i digitalisationens tidsålder.
Ett annat mål inom detta spetsprojekt är att stöda en mångsidig motionsverksamhet och förbättra jämställdhet när det gäller möjligheterna till motion, sänka kostnaderna och underlätta familjernas tidsanvändning. Det här skall ske i samarbete mellan olika sektorer. Projektet Skolan i rörelseskall utvidgas till ett riksomfattande mål så att vare grundskolelev rör sig minst en timme per dag. Motionsverksamheten skall som en del av den förnyade pedagogiken ske också utanför klassrummet. För det här projektet har reserverats 21 miljoner euro och tidtabellen är den samma som i digitaliseringsprojektet. För mig förefaller det här proektet vara synnerligen lovande trots att ribban kunde vara högre ställd med tanke på folkhälsan. Från grundskolans start harmotionsidrotten varit katastrofalt undervärderad. Däremot har man i grundskolan satsat på skolskjutsar och teoretiska kunskaper.
Ett annat delprojekt går ut på att utöka och diversifiera språkstudierna. Meningen är att stöda språkundervisningen, elevernas motivation och berika språkvalet. På regional nivå ska man inleda försök mned främmande språk redan från första årskursen. Också på regionmal nivå planeras försök med nya språk (ryska i gränstrakterna) i enlighet med en kläm i riksdagen. För att kunna genomföra det måste de juridiska principerna först utredas så att man kan avstå från undervisning i det andra inhemska språket (svenska). Tidtabellen är den samma som för övriga delprojekt. För detta delprojekt har reserverats 10 miljoner euro.
Ur min synpunkt är det ett mycket välkommet projekt att inleda språkundervisningen redan i första klassen. Med tanke på att det inte alls fanns någon undervisning i andra språk i folkskolan och att språkundervisaningen på grundskolans lägre klasser hittills har varit rätt sparsam är detta ett stort steg mot större internationalisering. Däremot jag ställer mig nog ganska främmande för tanken att ersätta svenskan med ryska i gränstrakterna. Visserligen borde antalet medborgare som behärskar ryska ökas, men tiden nu är olämplig. Kraven på ökade kunskaper i ryska ställdes då turistströmmen från Ryssland växte. Nu krymper turistmängden österifrån och inte heller finnarna är så ivriga på att åka till Ryssland under den regim som nu råder där. Dessutom grundar den här riksdagsklämmen på svenskfientlighet och inte på behovet av ökade språkkunskaper bland medborgarna.
Armi Mikkola redogjorde också för de andra spetsprojekten på utbildningsområdet, men trots hennes klara redogörelse blev också behållningen av dem mycket mager i det här skedet. Spetsprojekten har från regeringshåll betonat mycket starkt samtidigt som oppositionen har framhållit att anslagen för spetsprojekten på intet sätt kompenserad för de kraftiga nedskärningarna i utbildningsanslagen. Då spetsprojekten avancerar så långsamt får jag nästan misstanken att syftet med dem inte är att förbättra utbildningen, utan att flytta uppmärksamheten från de beklagliga nedskärningarna. Vi har ju i Finland mycket tråkiga erfarenheter från tidigare nedskärningar i utbildningsanslagen på 1980- och 1990-talet och de tilläggskostnadere som föranleddes av dem. Hur kan den där innovativa ekonomiska tillväxten uppnås om utbildningsmöligheterna skärs ner så som nu planeras?
