Monthly Archives: December 2015

Är regeringens spetsprojekt bara en bluff?

Då VSV:s seniorer samlades till årsmöte 23.11.2015 i Akavas specialföreningars lokalitetert i Böle, Helsingfors fick vi bl.a. höra undervisningsråd Armi Mikkola berätta om regeringens spetsprojekt på utbildningsområdet. Det var sex olika projekt som hon berörde:

 

  • Nya inlärningsmiljöer och digitalt material i grundskolorna
  • Reform av yrkesutbildningen på andra stadiet
  • Snabbare övergång till arbetslivet
  • Bättre tillgång till konst och kultur
  • Samarbetet mellan högskolor och näringsliv fördjupas för att kommersialisera innovationer
  • Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti

 

Grundskolan skall förnyas inför 2020-talet med hälp av nya inlärningsmiljöer och digitalt material med målet att göra Finland till modernt, inspirerande föregångsland. Det här skall göras genom att regeringen planerar att grunda ett försökscentrum på Utbildningsstyrelsen. Tidtabellen är att planeringen av åtgärdserna skall slutföras inom detta år. Under åren 2016 0ch 2017 skall åtgärderna genomföras och år 2018 skall åtgärderna utvärderas. För verkställighet av fortbildningen och de övriga planerade åtgärderna har reserverats 50 miljoner euro. För produktion av digitalt material 40 miljoner euro som olika aktörer kan söka.

Planeringen är uppenbarligen ännu på hä’lft trots att största delen av hösten har gått. Dessutom förefaller det som om man på undervisningsministeriet inte alls skulle ha beaktat den rikssvenska forskaren Gabriel Heller Sahlgrens varning att Finlands goda PISA-resultat skulle bero på att grundskolan i Finland är mera auktoritär än i övriga västeuropeiska länder. I de länder där digitaliseringen har fått starkare fotfäste har elevernas kunskapsnivå rasat, emedan läraranas auktoritet har ifrågasatts i alltför hög grad. Nu kan man därför fråga sig om undervisningsministeriet med sin nedskurna resurser kommer att lyckas utbilda lärarkåren till skickliga lärare i digitalisationens tidsålder.

 

Ett annat mål inom detta spetsprojekt är att stöda en mångsidig motionsverksamhet och förbättra jämställdhet när det gäller möjligheterna till motion, sänka kostnaderna och underlätta familjernas tidsanvändning. Det här skall ske i samarbete mellan olika sektorer. Projektet Skolan i rörelseskall utvidgas till ett riksomfattande mål så att vare grundskolelev rör sig minst en timme per dag. Motionsverksamheten skall som en del av den förnyade pedagogiken ske också utanför klassrummet. För det här projektet har reserverats 21 miljoner euro och tidtabellen är den samma som i digitaliseringsprojektet. För mig förefaller det här proektet vara synnerligen lovande trots att ribban kunde vara högre ställd med tanke på folkhälsan. Från grundskolans start harmotionsidrotten varit katastrofalt undervärderad. Däremot har man i grundskolan satsat på skolskjutsar och teoretiska kunskaper.

Ett annat delprojekt går ut på att utöka och diversifiera språkstudierna. Meningen är att stöda språkundervisningen, elevernas motivation och berika språkvalet. På regional nivå ska man inleda försök mned främmande språk redan från första årskursen. Också på regionmal nivå planeras försök med nya språk (ryska i gränstrakterna) i enlighet med en kläm i riksdagen. För att kunna genomföra det måste de juridiska principerna först utredas så att man kan avstå från undervisning i det andra inhemska språket (svenska). Tidtabellen är den samma som för övriga delprojekt. För detta delprojekt har reserverats 10 miljoner euro.

Ur min synpunkt är det ett mycket välkommet projekt att inleda språkundervisningen redan i första klassen. Med tanke på att det inte alls fanns någon undervisning i andra språk i folkskolan och att språkundervisaningen på grundskolans lägre klasser hittills har varit rätt sparsam är detta ett stort steg mot större internationalisering. Däremot jag ställer mig nog ganska främmande för tanken att ersätta svenskan med ryska i gränstrakterna. Visserligen borde antalet medborgare som behärskar ryska ökas, men tiden nu är olämplig. Kraven på ökade kunskaper i ryska ställdes då turistströmmen från Ryssland växte. Nu krymper turistmängden österifrån och inte heller finnarna är så ivriga på att åka till Ryssland under den regim som nu råder där. Dessutom grundar den här riksdagsklämmen på svenskfientlighet och inte på behovet av ökade språkkunskaper bland medborgarna.

Armi Mikkola redogjorde också för de andra spetsprojekten på utbildningsområdet, men trots hennes klara redogörelse blev också behållningen av dem mycket mager i det här skedet. Spetsprojekten har från regeringshåll betonat mycket starkt samtidigt som oppositionen har framhållit att anslagen för spetsprojekten på intet sätt kompenserad för de kraftiga nedskärningarna i utbildningsanslagen. Då spetsprojekten avancerar så långsamt får jag nästan misstanken att syftet med dem inte är att förbättra utbildningen, utan att flytta uppmärksamheten från de beklagliga nedskärningarna. Vi har ju i Finland mycket tråkiga erfarenheter från tidigare nedskärningar i utbildningsanslagen på 1980- och 1990-talet och de tilläggskostnadere som föranleddes av dem. Hur kan den där innovativa ekonomiska tillväxten uppnås om utbildningsmöligheterna skärs ner så som nu planeras?

Ovatko hallituksen kärkihankkeet vain hämäystä?

Kun VSV:n seniorit kokoontuivat vuosikokoukseen 23.11.2015 Akavan erityisalojen tiloissa Pasilassa, Helsingissä saimme kuulla mm. opetusneuvos Armi Mikkolaa kertovan hallituksen kärkihankkeista opetusalalla. Kärkihankkeista hän esitti kuusi:

 

 

  • Uudet oppimisympäristöt ja digitaaliset materiaalit peruskouluihin
  • Toisen asteen koulutuksen reformi
  • Nopeutetaan sijoittumista työelämään
  • Parannetaan taiteen ja kulttuurin saavutettavuutta
  • Vahvistetaan korkeakoulujen ja elinkeinoelämän yhteistyötä innovaatioiden kaupallistamiseksi
  • Nuorisotakuuta yhteisötakuun suuntaan

 

Peruskoulua uudistetaan 2020-luvullea uusien oppimisympäristöjen ja digitaalisen materiaalin avulla tavoitteena tehdä Suomesta moderni, innostava oppimisen kärkimaa. Tämä toteutetaan perustamalla Opetushallitukseen kokeilukeskus. Aikataulu on että suunnittelu valmistuisi vielä tänä vuonna. Vuosina 2016 ja 2017 toteutetaan suunnitellut tomeenpiteet ja 2018 tullaan arvioimaan tuloksia.

Tämä tulee vaatimaan uudenlaista opettajien perus- ja täydennyskoulutusta johon varataan 50 miljoonaa euroa. Digitaalisen mateeriaalin tuottamiseen varataan 40 miljoonaa euroa jota eri toimijat voivat hakea. Näköjään suunnittelu on edelleen puolivälissä vaikka suuri osa syksystä on jo kulunut. On myös huomattavaa, ettei opetusministeriössä ilmeisesti olla ollenkaan kuultu ruotsalaisen tutkijan Gabriel Heller Sahlgrenin varoituksen sanoja, että Suomen hyvät PISA-tulokset johtuvat siitä, että Suomessa peruskoulu on huomattavasti auktoritaarisempi kuin muissa länsieuroopan maissa. Hänen mukaa maissa, joissa digitalisointi on saanut vahvempaa jalansijaa oppilaiden tietotaso on romahtanut koska opettajien auktoriteetti on laskenut liikaa. Nyt voi kysyä tuleeko opetusministeriö supistetuilla resursseillaan onnistumaan kouluttamaan opettajakuntaa taitavaksi digitaalisen ajan opettajiksi?

Toinen tavoite tässä kärkihankkeessa on tukea liikunnan harrastamisen monipuolisuutta, harrastamisen mahdollisuuksien tasa-arvoa, alhaisempia kustannuksia ja helpottaa perheiden ajankäyttöä. Tämä toteuttettaisiin poikkihallinnollisessa yhteistyössä. Liikkuva koulu-hanke laajennetaan valtakunnalliseksi tavoitteeksi, jotta jokainen peruskoululainen liikkuu vähintään tunnin päivässä. Tälle hankkeelle on varattu 21 miljoonaa euroa ja aikataulu on sama kun digitalisaatiohankkeessa. Mielestäni tavoite on erittäin lupaavaa, vaikka rima voisi olla korkeampi kansan terveyttä ajatellen. Liikunta on asia jota peruskoulun aloittamisen jälkeen on katasrofaalisesti aliarvostettu. Sen sijaan koulukyydityksiin ja teoreettisiin tietoihin on panostettu paljon peruskoulussa.

Toinen osaprojekti on kieltenopiskelun monipuolistaminen. Tavoitteena on kieltenopetuksen tukeminen, oppilaiden motivoituminen sekä kielivalintojen monipuolistaminen. Käynnistetään alueellinen kokeilu siitä, että aloitetaan vieraan kielen opiskelu jo ensimmäisellä luokalla ja mahdollistetaan alueellinen kokeilu kielivalikoiman (venäjän kieli raja-alueilla) laajentamista eduskunnan hyväksymän ponnen mukaisesti. Sitä varten tarvitaan selvitys lainsäädännöllisistä edellytyksistä alueellisiin kokeiluihin kielivalikoiman laajentamiseksi ilman velvoittavaa toisen kansalliskielen (ruotsi) opiskelua. Aikataulu on sama kuin muissa osahankkeissa ja hankkeelle on varattu 10 miloonaa euroa.

Mielestäni kieliopetuksen varhaistaminen on hyvin tervetullut kokeilu. Kun ajattelee, että kansakoulussa ei ollenkaan harrastettu kielenopetusta ja peruskoulussa kielenopetus oli aika vähäistä alimmilla luokilla olisi tämä suuri askel kohti kansainvälistymistä. Sen sijaan vieroksun sitä, että ruotsinkieli raja-alueilla korvattaisiin venäjän kielellä. Toisaalta venäjänkielen taitoisten kansalaisten määrä pitäisi kyllä kasvattaa, mutta aika on huono koska vaatimukset syntyivät silloin kun venäläinen turistmäärä oli kasvamassa. Nyt idästä tuleva turistivirta on tyrehtymässä eikä suomalasisiakaan huvita lähteä matkoille Venäjälle sen nykyisen hallintojärestelmän vallitessa. Lisäksi tämä ponsi johtaa juurensa ruotsinkielisvastaisuudesta, eikä kansalaisten kielentaitojen laajentamistavoitteista.

Armi Mikkola selvitti myös muita opetusalan kärkihankkeita, mutta selkeästä esityksestä huolimatta hyöty niistä jäi valitettavan laihaksi tässä vaiheessa. Hallituksen puolesta kärkihankkeita on painotettu paljon samanaikaisesti kun oppositio on kritisoinut, että ne eivät millään tavalla kompensoi suuria leikkauksia opetuksen määrärahoista. Kun kärkihankkeet ovat edenneet niin hitaasti saan melkein epäilyksen, että niiden tavoite ei olekaan opetuksen kehittäminen vaan huomion siirtäminen valitettavista leikkauksista. Onhan meillä Suomessa hyvin ikäviä kokemuksia aikaisemmista leikkauksista 1980- ja 1990-luvuilta ja niistä lisäkustannuksista mihin ne johtivat. Miten tuo innovatiivinen talouskasvu voisi syntyä jos koulutusmahdollisuudet vähennetään suunnitellulla tavalla?