I slutet av augusti 2015 deltog jag som representant för Svenska skolhistoriska föreningen i Finland i en nordisk utbildningshistorisk konferens i Uppsala. Det var redan andra gången för mig eftersom jag var med också i föregående konferens i Umeå år 2012. Uppsala som konferensstad är lätt att nå och mycket trevlig med sin låga bebyggelse runt Fyrisån med många hus i anslutning till universitetet. Konferensen hölls i universitetets huvudbyggnad Blåsenhuset inte långt från slottet och domkyrkan. Då vi anlände redan dagen innan med min hustru Kristina hann vi också vandra på de uråldriga kungshögarna i Gamla Uppsala. Dit kom vi behändigt med buss nummer 2.
Bild 1. Kungshögarna i Gamla Uppsala-
Registreringen till konferensen skedde genast följande morgon. Då fick jag också möjlighet att på ett bord lägga fram några nummer av vår förenings publikation Skolhistoriskt arkiv. Konferensen hade vardera dagen en huvudtalare. Den första dagens huvudtalare var professor Daniel Tröher från universitetet i Luxemburg som talade under rubriken ”Curriculum history in Europe – a historiographic added value”. Han lyfte upp frågan om nationalitet och läroplanens roll i formandet av nationalstaterna. Den andra konferensdagen talade professor Jane Humphries från Oxford, England under rubriken ”Flogged into learning” or “treasured moments”: The nature and value of schooling in 18th and 19th century Britain”. Hon beskrev hur de unga i arbetarbefolkningen tvingades lära sig läsa och skriva och hur detta öppnade möjligheter för de i vuxenlivet, som hade turen att få nytta av sina kunskaper. Hon beskrev vilka stora svårigheter arbetarbefolkningen hade att över huvud taget få tillgång till utbildning under industrialismens första tid i England. Hon hade studerat vilken utbildning några framgångsrika ungdomar hade fått och vad det sedan blev av dem.
Bild 2. Professor Jane Humphries talade om barnarbete och barnens skolgång i 1800- och 1900-talets England.
I konferensen deltog sammanlagt 150 personer av vilka många själv presenterade ett papper i någon av de 30 sessionerna. Merparten av sessionerna hade svenska som presentationsspråk, men presentationer utfördes också på norska, danska och engelska. I synnerhet danskan gjorde det för många deltagare svårt att följa med presentationen. Under konferensen hann jag delta i fem sessionerna utöver den där jag talade själv. Jag deltog i sessionerna Historiska perspektiv på minoriteters språkundervisning, Nationalism och utbildning, ett panelsamtal: Utbildningshistoria: en vetenskaplig disciplin?, Skolreformer och skolans styrning, 150 years of technical training – a Nordic perspective. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att läroplanerna i hög grad befordrat idén om nationalstaten. Utbildningshistoria som vetenskaplig disciplin är i hög grad omstridd och i olika länder har man skilda syner. I Danmark rider utbildningshistoria på en allmänna trend att intressera sig för historia och historiens betydelse för val i nutiden. Det är saker som massmedia och politiker diskuterar. Skolans styrning har huvudsakligen skett på nationell nivå. Den tekniska utbildningens betydelse har varierat i hög grad och i synnerhet har attityderna i Finland växlat mycket. Flera betydelsefulla industrimagnater insåg aldrig betydelsen av en utvecklad teknisk utbildning på högskolenivå. Det var äldre forskaren Panu Nykänen som gjorde den presentationen. Från Finland kom fem deltagare av vilka två var samer som deltog i en dubbelsession om utbildning för den samiska befolkningen. Dessutom deltog i konferensen finländare som studerar eller arbetar i Sverige.
Bild 3. FD Panu Nykänen talade om den tekniska högskoleutbildningens utveckling i Finland.
I sessionen ”Fostran till yrkeslivet” presenterade jag mitt papper ”Två yrkesskolors utveckling på den nyländska landsbygden”. Pappren kunde laddas upp på konferensens hemsida, vilket jag gjorde, men inte så många andra. Då vi i den sessionen var sex personer som på 90 minuter skulle presentera våra projekt begränsade jag mig till att tala om den modell för undersökning av yrkesskolors utveckling som jag utvecklat. I den här sessionen hade alla en kommentator. Min kommentator var en doktorand från Uppsala universitet, Maijid Asgari (Hans eget tema var Läroverksungdomens yrkesdrömmar 1930-68) För kommentatorn blev det bara tid för en fråga. Han undrade om de två yrkesskolor som jag talade om kunde anses vara sådana som lyckats bra. Det kunde jag bekräfta. Beröringspunkter till min presentation fanns också med Åsa Brobergs (Stockholms universitet: Verkstadsskolor – ett historiskt exempel som belyser produktionens ställning i svensk yrkesutbildning i början av 1900-talet) I verkstadsskolorna tog man produktionen till skolan istället för att som i nutida yrkesutbildning flytta ut undervisningen till företagen. Som kommentator frågade jag huruvida verkstadsskolorna uppfattades konkurrerade med de lokala företagen. Hon konstaterade att skolorna närmast uppfattades som komplement till företagen.
Vid den femte utbildningshistoriska konferensen beslöt man att grunda en gemensam tidskrift för publikation av texter om utbildningshistoria: Nordic Journal of Educational History (NJEdH)- Ambitionen var att de publicerade artiklarna skulle ge referenspoäng för forskare. Publikationen redigeras bl.a. av professor Anna Larsson, Umeå och FD David Sjögren, Uppsala. Ännu har ambitionen inte uppnåtts, men tre nummer har publicerats. Artiklarna publiceras på nätet, men några exemplar av publikationen har också tryckts.
Jag fick också möjligheter att diskutera med en representant för Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) som kunde informera om att föreningen nu har digitaliserat nästan hela sin tryckta utgivning 213 volymer av Årsböcker i svensk undervisningshistoria. Föreningen utger sedan år 2001 också en egen tidskrift med namnet Vägval i skolans historia.
Nästa konferens beräknas bli om ett par år, men det beror på vem som arrangerar den. Förhoppningen är att det skulle bli i Danmark. Det är inte nödvändigt att presentera någon egen forskning på konferensen, men betydligt intressantare för en själv om man kan göra det. Jag hoppas att det vid nästa konferens skulle finnas fler finländare på plats.
För den som vill veta mera:
Konferensens hemsida <http://int.blasenhus.uu.se/utbildningshistoria15/>
Skolhistoriskt arkiv <http://www.skolhistoria.fi/Publikationer.html>
Nordic Journal of Educational History: Volym 1 no 1 <ojs.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/download/1/1> publicerades i maj 2014 med artiklar samt bokreferat på engelska, svenska, danska och norska som ett PDF-dokument. I redaktionsrådet sitter bl.a. professor Sirkka Ahonen från Finland.
Volym 1 No 2 <http://ojs.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/view/2> finns nu på nätet. Volym 2 publicerades i maj 2015 <http://ojs.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/view/3 > med temat ”The History of Educational Finance ” och enbart engelskspråkiga artiklar.
Årsböcker i svensk skolhistoria <http://www.tam-arkiv.se/area/fsuh>.
Vägval i skolans historia <http://www.tam-arkiv.se/node/1932
Martin Gripenberg