Monthly Archives: February 2014

Bildning i ett gymnasieperspektiv

Förslaget till ny timfördelning i gymnasiet har inspirerat till en livlig debatt om begreppet  bildning och särskilt vad begreppet borde innehålla ur ett gymnasieperspektiv. Begreppet härstammar från tyskans Bildung, som lanserades av den kända tyska filosofen Wilhelm von Humboldt omkring år 1800. Han såg bildningen som något dynamiskt – en kapacitet att ta emot och utveckla det andliga kapitalet.  Det innebar att universiteten inte bara skulle förmedla  kunskap, utan också utveckla den.  Lärandet kan ses som en resa genom det mänskliga kulturlandskapet där den studerande får uppleva och diskutera det hen ser, hör och läser om.

I Finland har bildningsbegreppet haft nära band till nationens uppvaknande. Därför har ämnen som modersmål, religion, samhällslära och historia varit centrala för formandet av bildningsbegreppet. De har varit centrala studieområden för utvecklandet av ett demokratiskt och rationellt samhällssystem där skola och utbildning kom att få en viktig social funktion och naturvetenskapernas betydelse inordnades i ett samhälleligt perspektiv.

En relativt radikal ekonomisk liberalism hävdar nu att utbildningsväsendets syn på bildning är föråldrad och utgör ett hinder för landets utveckling. Den liberalistiska synens förespråkare eftersträvar en modernisering genom ökad valbarhet och diversifiering av utbildningsutbudet. Frågan är om en sådan ekonomifixerade syn kan bidra till samhällets fortsatta demokratisering och rationalisering eller om den leder in i en återvändsgränd med ökande sociala klyftor och mera begränsade möjligheter att utnyttja landet begåvningskapacitet.

De här frågorna belyses bl.a. av professor Håkan Andersson i artikeln Långa stränder och djupa fästen och artikeln  Kultur, pedagogik och skola – några pedagogikhistoriska aspekter av fil.dr. Jarl Stormbom och fil.lic. Erik Geber i en publikation utgiven av Svenska skolhistoriska föreningen i Finland rf. Skolhistoriskt Arkiv 34.